- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
880

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

880 1590

mått vare tillhope mot riksens fiender, utan både e. k. M. och h. f. N.
hertig Carl hafve för sådene misstanker skuldh så gott som hållit folk
mot hvarannen här heme.

Hvad fridh och feigd medh Ryssen tillkommer, så kunne vi efter
vårt ringe betenkiende intet annet önske eller begäre än att Gudh alz-
mechtig nådigst ville förläne oss en stadig fridh och stilleståndh, som
kunde vare e. k. M:t beha t och hele rikit och thes inbyggere
gagneligit och nyttigt. Och efter thett later sig så se, som vi till ingen
frid eller långt stilleståndh komme kunne, medh mindre allsom störste
alfvar brukes måtte, derföre ställe vi ödmiukel. till e. k. M:tz och
Carls högre och bättre betenkiende, att riksens
gre måtte der om blifve tillsporde, huru hvars och

högb:ne furstes hert
ständer högre och läg
ens mening och förmögenhet vare kunne, effter e. k. M. måste ju lite till
sine undersåters hielp uti slik fall, att sådent medh allsomstörste alfvar
måtte företages, på thett att icke någet måtte begynnes, som seden
för oförmögenhet skuldh, som Gud bättret alt för myckit här i riket
är, icke kan fullfölies. Dog der förmögenheten finnes kunde och alt
sampt tug behöfves vill, tyckes

blefve tillrede, som till ett sådent alfva
oss efter vårt ringe betenkiende rådligest, att dett förste mögligit vare

is magt måtte besökie och först

kunne, att man honom medh all Sver
biude honom friden på the vilkor
kunne vare drägligest; der då han till ingen lidelig fridh benägen vore,
måtte vi då befale thett Gud allzmechtigh och lycken, besökie och full-
fölie honom medh allsomstörste alfvar, man åstadkomme kunne, dogh
dette alt stält till e. M:tz högre kongl. förbättringh.

Thette hafve vi nu så enfaldelige svaret, efter som vi saken för-
stådt hafve, ödmiukel. och underdånl. bidiendes, att thette vårt en-
faldige och ringe betenkiende måtte uti nåde blifve optaget och för-
stådt, såsom vi thett visserligen hafve troligen ment, och uti alle de
måtte vi kunne bevise e. k. M. vär ödmiuke, underdån. och troplichtige
altidh troligen

om e. k. M. och Sverigis erone

c
5

tiänst, som vi des skyllige äre, vele och skole vi oss
i lefve, oss så sant Gud hielpe. Till yttermere

om beflite, så länge
stadfästelse och försäkring hafve vi dette medh egne händer under-

neter förseglet.

skrifvit och medh våre sig

Beseglingen börjar på tredje sidan och fortsätter på den fjärde och
femte.

Erich Göstaffsson: Clas Flemingh Christiern Gabrielson

(Sig.) frihere till Vik (Sig. C G)
Sverges rikes amiral.
(Sig.)
Erick Abrahamsonn Erick Bielke Ja. Gabrielson
(Sig. E A) till Räfvelsta I 0)

(Sig. ERIK BIELKE)

Sigillet och underskriften synas vara senare ditsatta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0892.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free