Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1590 899
at Ryssens fulmyndige legater, som dem på hans vägnar anam-
ma och til Ryssland föra skulle, vore i Stockholm och hand-
lade der upå. Doch tackar jagh Gud, som.det onde upsåt
förhindrade och om intet giorde. Detta företog icke k. Erich
så mycket uthaf ondsko, som eliest uthaf oförnuft, velandes
ynkeligen och förfärligen ombringa och förgöra k. Gustafs af-
föda, sin egen slächt och blod, dem som honom doch hade bort
medh rätta försvara”, efter såsom af edre föräldrar låfvadt och
svoret var min sal. h. fader k. Gustaf, hvilket skedde anno 44
uthi Vesterås, at hans afföda skulle altid blifva de närmeste
och rätteste arfherrar til Sverige för de store välgärningar, som
k. Gustaf hade bevist.
Ytterligare” anbelangandes ofvanbe:te” lögn, at jagh skulle
vara orsaken til” feigden, så kallar jagh min Gudh til vitnes, at
mit sinne står icke til krig heller blodz uthgiutelse, utan gärna
såge at det komme til frid och rolighet igen. Men så är det,
som man sälja plägar, at ingen hafver längre frid, än som hans
granne vil; altså hafve Ryssarne sökt månge tilfällen til krig,
doch vilia likvälf orådet? vika in uppå migh, det andre? giort
och brutet hafva, men hvad godt jagh hafver giort, det vilia
de tvärt om” gärna ägna sigh medh migh tillika”.
Och på det I skole veta hvad för orsak först var til kriget,
så är det denne, som förmält är, at Ryssen hade sit budskap
til k. Erich at bekomma min sal. hustru och barn. Ryssen"
låfvede och tilförende k. Gustaf frid”, men mente intet annat
medh sådant’, uthan han ville få orsak at” bedraga honom”.
Jagh hafver altid af hierta önskat frid [och enighet], der” som
icke listelige och olidelige handlingar det hade förspilt”. Jagh
satte migh före et år sedan at draga uth medh alt Sveriges
krigsfolk och ville tvinga Ryssen til någet lideligt vilkor. Sådant
förhindrade Sveriges oråd och stode der emot. Her Pontus,
som var min tienare och en uthländing, när han drogh til
Lifland emot Ryssen, då hade han fyra resor mera folk medh
sigh än jag bekom, som var deres herre och konung. Är det
rätt heller hvad tycker eder: Sedan skulle Sveriges oråd an-
taga någre köpmanskip, hvilka skulle sändas uth medh be-
spisningar, men så förhölle de dem, det längste de kunde in
uppå hösten, och” til migh kom” hvarken mat heller drick
heller någet annat, som jagh skulle påhålla. Hvad mera de
handlade emot migh i Räfle är alt för långt at förtälia. Rik-
sens råd skal altid råda til det bästa, doch icke råda öfver
konungen, medh mindre han är ursinnig, men så tackar jagh
Gud, at jagh hafver mine fem sinnen ännu behålne; skal icke
heller någen kunna säija migh någet hafva giort medh rasend-
het. När jagh drogh ifrån Lifland, så ville de tvinga migh at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
