Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
942 1590
latidt förschrifve en almennelig herredag här i Stockholm, synnerligen
till at berådzslå med riksens ständer högre och nidrige, huruledes denne
longsamme besvärlige feigde med Rytzen kunde komme till en god och
önsked ände en gång. Och endog vi väll förhoppes det skal komme
till fred eller stillestånd, effter vi än inthet förnimme från Findland eller
Liffland annedt än det skal alt vare stille, der af merkendes är, ath
Rytzens macht på thenne tidh icke kann vare stor, icke des mindre
kräfver våre rikers och trogne undersåthers gagn och välferdh på thenne
tid för all ting at, hvar fienden icke vill samtyckie till det oss och
Sverigis crone är lideligit och icke förnär, då moste vi tenke til the
medel at han, med Gudz hielp, skal göre fred, anthen han vill eller
vill eij, och der till vill vare förnöden, ath han på thenne tid förnim-
mer någet alfvar; derföre hafve riksens ständer, som nu här hafve varit
församblade, rådt och styrkt till en alfvarsam krigsrese emot fienden i
tilkommende sommer med hele riksens macht, dog först ändå till-
biudendes all medel till freden, om det må hielpe till at före-
komme blodzut hvar icke, moste vi befalet Gud och försökie
lycken. Öch såsom vi icke äre vållende till thenne feigdh, så hafver
och thenn rettvise Gudh, honom ske lof evinnerligen, varit oss och v.
k. fädernes land nådig uthi striden och gifvidt oss segervinningh moth
vår fiende, denn gamble storfurste i Rytzlandh, att der han tänkte tage
hafver han sielf mist landh och folk, efther hann af
; moth oss begynnte och bröth
och välde oss ifr
girighet och högferd allene thette kri
ther med thenn frid emellen högb:te v. k. h. . etc. k. Göstaf och
Liffland var uprethet. Så förhoppes oss, Gud alzmechtig varder oss
änn ytterligare i denne vår rettferdige sak och nödvärn hielpandes, der
det icke anners kann vare, än vi ju ändeligen moste gripe till de ytterste
medel; kunne derföre på denne edh och trohetz vägne, alle Sverigis
undersåther hafve svoridt oss, icke annedt förmode än att hvar erlig
svensk mann skall ju gärne hielpe der till, att riket en gång motte
komme till fredh, lise och rolighet igenn.
Hvad legenhet ther till hade varit i fiord och huru vi lathe oss
ther om vårde, den tid vi i egen personn med stor möde, fare och
umkostnedt sielfve droge till Räfle, kann hvar ärlig mann se af det
bref, vi den tid schrefve alle riksens inbyggiare till och lefde efther
oss, när vj droge från Stockholm, hvilket vårt bref våre uthsende skole
ständerne ännu föreläses och höre lathe. Männ af hvilke och huruledes
samme vårt trogne och gode opsåth emoth v. k. fädernes landh blef
förhindret både der med, ath vi finge hvarken så mykit folk eller pen-
ninger efther oss, som vi hade befalet, och eliest genom monge andre
otrogne arglistige stemplinger, är nu seden blifvidt oppenbart, det och
våre trogne männ och uthsende alle ständer i för:ne Västergöthlandh
och på Dal skole förstå lathe, effter thet sätt tilförende är schrifvidt
till alle landzänder, så och som det nu på thenne härredag är sten-
derne föreläsit och änn videre skall dem förkunnes, som här efther hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
