Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1590 957
och danearf och eliest alle the, som udi Sveriges lagh kalles
konungs ensak; tesligest att niuthe och beholle medh samme
theres egne landbönder all häredzsak, såsom thett här till varit
hafver; och skole alle saker, som öfver theres landbönder, så
och öfver dheres egne hion och tiennere rättes bör, lathe blifve
å laghsatte tinge förhörde och ransakede och ther slites och
dömes; efter som saken är till och som Sveriges lagh uthviser;
och häremoth skall ingen af adel sin landbo ellen tiennere” und-
sticke, frie eller försvare, anthen hemme på sinn säthegårdh eller
annorstädes. När nu någon sak, som går å lif eller godz, räth-
visligen är förhörd och ogerningsmannen medh skäll vidh saken
bunden, skall han seden förvares udi cronones fängsle, och skall
stå udi vår hand och behagh till att benåde eller lathe straffe
honom. Menn ther så hände, att sådanne ogerningsmän, som
lifvedt hafve förbruttidt, blifve benådde, och saken kan blifve
försonedt medh böther, så skall då adelen beholle halfparten”
af konungs och all häredzsak, såsom thenn efter Sveriges lag
blifver dömd och afsagd” och såsom här udi privilegierne för-
mält är, och skole alle vare like förståndne i privilegierne, högre
och nidrige ståndh, så väll utan som innen rådz.
Tesligest skole och adelens egne” landbönder, som närmerst
säthegårderne i äre, för skiutzfärder frie vare, medh mindre vi eller
efterkomende Sveriges konunger drage genom landh; då äger
aller almoge hielpe och försle, som lag säger, och the andre
svare allenest till hvar tridie skiutzfärdh. Och ther ”emoth
igenn skole icke heller adelen tage någon fordenskap af våre
och cronones bönder eller och gäste them utan betalning,
medh mindre the udi våre och richsens ärender brukede blifve
och vårt bref eller tilståndh hafve om gästningh och” fri forden-
skap. Och på thett att hvar och enn må vette sigh så förholle,
så att hann Sveriges lag och våre gifne privilegier icke udi
någon motto öfv erträder, SKÖRA RS a och them seden ther medh
förbryter, så hafve vi latidt göre enn ordning eller stadge för
alle adelsmän öfver hele riket, ther efter hvar och enn må
vette sig att rätte.
Thette för:ne vele vi så aldelis vidh macht holle, dogh
medh tesse förord att ther någre af adelen, enn eller flere,
understode sigh att åtrå, åstunde eller begäre anten medh hoth,
trugh eller bönn af våre efterkomende Sveriges rikes konunger,
hälst ther så hände att riket och regementedt fölle konunge
till; som vore ung och under förmyndere, då skole the som
thett göre och ther till samptyckie icke niuthe tesse och våre
förre gifne privilegier och friheter, utan allenest the som sig
medh tesse friheter godhvilligen lothe sigh nöije. Så skole och
the, som nu utaf richsens rådh afsatte äre, och någre få andre af
Riksdagsakter II. 62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
