Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1586 1013
kommende råkede blifve förförd på någen vildsam och vrongvis me-
ningh i religions saker, som vore emot Gudz rene ordh, och han sedhen
ville införe någen ny och falsk lära och ther medh komme andre flere
i villfarelse medh sigh, så skal then samme, ehvadh han är mere ko-
nungen sielf eller och någen af försterne, icke hafve macht at tage
sigh then dristighet före til att besväre och tvinge någen af rigsens
inbyggere högre eller nedre ståndh, andelig eller verldzligh, til att
gille och samptycke emot sitt samvett någet thet som anthen i läre
eller och ceremonier såsom medh Gudz ord icke öfverenskommer.
Och ther än konungen eller någen af försterne uthi någre religions
, så att konungen hade therudinnen
artickler vore under sigh oens
fattedt en annen meningh än fursterne och försterne emot theris sam-
vett icke kunde thet gille och samptycke, såsom och andre flere rig-
sens ständer, skal icke konungen hafve macht at tvinge fursterne eller
theris undersåther eller någen annen, så ath the skole vare förbundne
som konungen i så måthe påbiuder, såsom eij heller
at undergå thet,
försterne hafve macht at tvinge sine undersåther ifrå then religion, som
h:te v. k. h. fader genom Gudz nåd. tilhielp uthi riket infördt hafver,
uthan skal förthenskuld vare konungen och hans effterkommende såvel
såsom försterne och theris effterkommende frit effterlatidt för theris per-
soner at blifve vidh then religion, såsom the medh ett gott samvett
blifve, på thet at
mene sigh att holle kunne och tenkie til att salig
icke genom religions förandringh och tvist någet kan förorsakes, såsom
konungen och riket kan lende til någhen skadhe och undergongh,
såsom exempel för ögenen äre uthi monge andre konungeriker och
land.
Thernö
i framtiden om the biscoper, som skole insätties i förstendömen, hafve
vi oss emellen ther um i så måthe förent, nembl. at konungen må
tienlig vare til biscop,
st! på thet icke någen orsak til osämie må gifves nu eller
8 8
hafve macht at nampngifve then honom s
doch så att then varder ther til nempder, som i Gudz ord och then
helige schrifft rätt och oförfalskeligen undervist är, och när försten,
under hvilken han skal besittie och hafve sitt underhold, til samme
sten honom sedhen
biscopsval sitt fulle samptycke gifvit hafver, skal
och icke förr öfver biscopsdömet insättie och medh tilbörligit under-
hold försörie lathe. Uthi medler tidh at konungen och försterne om
skal, dhå
then person sigh icke förlike kunne, såsom til biscop säties
hafve försterne macht thesförinnen at insättie en, såsom uthi biscops
stadh clerkeridt och Gudz tienisten udi Gudz rene ord oförfalskedt
ll, til thes at någen biscop, som utaf konungen än sedhen
nampngifven varder, kan blifve medh försternes samptycke insatt.
Videre? skal om lagmän emellen k:ge och förstl. ståndh så hollit
blifve, at när någet lagmandzdöme, som i förstendömet ligger, lagman
förestå
z är struket.
är struket.
Detta stycke
Detta stycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
