Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1016
Om någen adelsman innan förstendömet besittiendes eller tiänendes
blifver medh openbare rningh befunnen och lagligen ther til för-
vunnen, att han förer afvogh skiöld emot sin herre och konungh, eller
någen adel eller oädle gör försåth och vill konungh fonge, dräpe eller
någre voldgerninger e anthen honom, hans husfrue eller barn, så-
danne skole försterne ingeledis benåde uthan lathe ther öfver straffe
til lif och godz, som lagh sägher. Udi like måthe skal och konungen
på sin sidhe göre och straffe ther öfver til lif och godz, om någen
thet samme emot försterne i sinnet hade, thet vare sigh mere adel
eller oädle, andeligh eller verldzligh, som under konungen besitten eller
hans tiänist är, och openbarl. befinnes och öfverbetyges, at han stemp-
ler effter försternes såsom sine naturl. arfsherres, theris husfruers och
barns lif och velferd och sådenne ingelunde tage i försvar medh bref
eller elliest. Alle the godz, som effter lagen blifve förbrotne under
eronen, måge försterne vederkennes, så monge af samme förbrotne
godz i theris förste ndöme ligge, och skole beholle erone godz nampn.
är Sverigis is höge och anliggende nödtorfter så fordre och
räd at et almenneligit förbudh göres moste, och skal gälle så vel i
förstendömen som utan, dhå skal sådant förbudh icke göres eller be-
slutes utan försternes samptycke och rigsens rådz rådh, och när thet
giordt är, så skal thet icke upgifves igen uthan försternes och meste-
delens rigsens rådz rådh och samptycke, och medhen förbudh opåstår,
då må eij heller konungen bref ther emot gifve. Doch vare försterne
så frit och öpit, när lägenheten så tilsäger, och handle och lage medh
in årl. upbörd af förstendömen och arfvegodzen, som andre gode män
effterlatidt är både medh uthskepende och inskepende, uthi hvadh
hampn thet tilkommer eller afföres, och ingen hindre eller plattze thet.
Tesligest när skatter och gärder skole påbiudes så vel af försten-
dömen som annerstädis öfver menige rikit til rigsens bäste och försvar,
när utlendsker här hedhen eller christen vele riket förderfve, så skole
sådanne gärder icke pålegges eller bevilliges, försterne orådhfrågede
och uthan theris samptycke, och än då skäligen, att försternes under-
såther ther hos theris årl. skatt och andre utskyllder och så at utgöre
uthi förmögenhet hafve måge, såsom sielfve länsbrefven utvise. Icke
skal heller konungen hafve macht att lathe innen förstendömet någet
handle medh försternes undersåther, försterne ovitterligit, thet vare sigh
frelsismän, prester, borgere eller bönder, uthan dher någet til rigsens
nödtorfter kunde opålegges, såsom förb:t är, skal thet gifves försterne
tilkenne först, att the handle medh theris undersåther, effter som dräge-
ligest vare kan, så att dhe theregenom kunde blifve beholdne och ut-
göre theris öfverhet och landzherre then del, såsom the äre förplich-
tede til.
Udi like måthe skole och försterne blifve tilfrågede, när konungen
medh rigsens rådh någen ordningh om gästningh eller skiutzferder
göre vele, som gälle skall så vel innan förstendömen som uthan. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
