Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 1017
såsom tilbörl. är, att the, som konungen medh bevis och vägebref
lather utschicke i sine ärender, skole i förstendömen hafve theris for-
denskap medh skiutzferd och annen nödtorft, så skole och försternes
uthschickede utan förstendömen i like måthe blifve befordrede.
Försterne skole icke utöfver theris skildnader och grendtzer til-
ägne sigh någet ifrå konungen och cronen eller och thet andre medh
rätte tilhörer innan theris förstendöme, såsom och icke heller konungen
eller någen annen ifrå försterne, thet som förstendömen medh rätte
tillyder och theris rättighet är och vare bör innen theris skildnat och
grendtzer, icke heller försternes arf och eigit uthan förstendömen någet
förkorte skal.
Och effter både konungen och försterne ligger stor macht opå,
att rättvise och lagförfarne häredzhöffdinger blifve förordnede, som
allestädis utan veldh döme och skaffe alle hvadh lagh kräfver, och
ebland andre orsaker ther til är thette en, at esomofftest tildrager, att
försternes undersåther moste sökie tingh och rätt utan förstendömet
hos häredzhöffdingerne, som konungen tilschicket hafver, såsom och
the andre sammeledis, som uthan för bo, thet samme göre måtte in i
förstendömen och hos the häredzhöffdinger försterne förordnendes
varde; therföre skole både konungen och försterne tilbetro och schicke
redelige och laghförfarne män på bådhe sidher, som allene lagh och
rättvise sökie och fordre och icke eigen nytte och fordel, och sådanne,
som hvarken klagenden eller svarende anser utan lagh och rätt allene
och ther effter döme. Icke skal heller någen häredzhöffdinge flere
häredzhöffdingedöme hafve än ett, som Sverigis lagh förmeller.
Om mynt och tryck hafve vi oss emellen så förent, att effter thet
uthi v. b. k. Erichs tidh, hvilken thet förstl. ståndet medh olidelige
stadger och annet mere ville vare alt för när och til mens, icke var
försterne sådant förbudit, så skal thet effter thenne dagh och vare för-
sterne tillatidt att oppeholle mynt och tryck. Doch skole försterne lathe
mynthe under samme korn och skrodh som konungen, och" til veder-
kennelse på then ene sidhen af theris mynt sätties konungens effter-
liknelse och titel och på then andre sidhen thens förstens titel och
vapn, som vill och förmå mynthe lathe>.
Endoch uthi Sverigis lagh är konungen förbudit at mindske cro-
nenes årlige ingäld för then konungh effter kommer, så är och för-
sterne i like måthe förment uthi faderl. testamentzordningh att förkorte
eller til eigendom bortgifve någet af then del, som them af cronene
gifvit och förlänt är; så är doch lickevel i then artikel emellen kongl.
och förstl. ståndh så öfvertalet och samptyckt, at om någen redeligh
man och nere, ädle eller oädle, sigh så manligen, troligen och är-
ligen lenge och vel förholler och beviser för konungens, försternes och
Sverigis rike begges theres käre fäderneslandz och lif:
serfvingers skuld,
! Öfverstruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
