Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1571 1073
kan medh förvärkes, då skall herskapedt och friherredömedt vare för-
fallidt under Sverigis crone igen.
När friherren dödel. affölle och hans äldste son eller thenn andre,
tredie eller hvem som till samme herskafft och friherredöme komme
skulle, vore ändå ther till omyndigh, skall då moderen, um hon i lifvet
och vidh förnufft vore, blifve samme sin sons målsman, till tess han
vore kommen till lage ålder. Hvar och moderen icke vore i lifvet
och samme unge och omyndige friherre icke heller hade någen när-
skyld frende, som af samme slächt, nampn och vapn, som effter thenne
vår ordningh ingen rättighet hafver till friherredömedt effter lagen eller
elliest icke schickeligh vore till förmyndere, så vele då vi eller våre
effterkommende mandz arfvingher, som effter oss till then k.r
gerungh
kommendes varde, vare målsman för samme barn och så lathe bestelle,
att han måtte i Gudz fruchten och gode dygder blifve upfödd och
optuchtedt, och när han effter lagen till sin fulle år kommen är, må
han bekomme sitt herskafft och friherredöme i possession. Udi midler
tidh skall och ränthen af friherredömedt för:ne unge friherre allenest
til gode hollen blifve.
Hvar och alle manserfvinger ifrå same herskafft och friherredöme
affölle, mäden moderen ännu vore i lifvet, skall då moderen beholle
och besittie friherredömedt, så lenge hon holler sigh udi enkiedoms
stond.
Eij skall heller hvarken välbe:te h. Hogenskäll eller hans son och
effterkommende hafve macht och våldh någet, thet friherredömedt til-
hörer och af cronen gifvit är, unden cronen bortgifve udi morgengofver
uthen allenest udi hans lifstidh, dogh icke högre än till fyrehundrede
mark i ränthe. Icke skole the heller hafve macht att legge någre skatte
hemmen till arfvegodz, såsom the och icke heller skole anthen medh
köp eller pant afsyndre, sälie eller bortgifve någet ifrå friherredömedt.
Men att köpe the skattehemmen, som nu till friherredömedt effterlatne
äre, till ecrone hemmen under samme friherredöme, må them gunstel.
vare effterlatidt.
Sammeledes skall och her medh aldelis vare förbudit, att ingen
må köpe h någet friherredöme till här i riket, uthen then sådant
köper skall hafve förbrutidt sine peninger och friherren komme till
sitt igen, um han icke är kommen till lage ålder. Hvar och friherren
vore kommen till lage ålder och sälier bort friherredömedt, skall han
hafve förbrutidt både peninger och friherredömet.
Och effter thet så beslutedt är, att allenest en af bröderne skall
ide,
äge och besittie friherredömedt och seden hans rätte mans aff
mäden någen af them i lifvet äre, så må friherren till en vederken-
nelse för then arfsrätt, som the andre hans söner thertill hafve ve
them hvardere en summa peninger, när the till lage ålder kompne äre,
sig belöper af alt fri-
nemligh så månge peninger, såsom opbörden
herredömedt udi tri år, och the sigh anthen uthen rikes eller innen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
