- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
1078

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1078

icke vill stå then rätt, som hin
andre öfvergå borde.
2. När nu någor

går å lif eller godz, rätvisligen är för-

sak, som

hörd och ogärningsmannen” medh
vidh bunden, schall

hann seden förvares udi cronones

skäll saken
fengilse och schall stå udi vår hand
och behag till att benådet heller
lathe straffe honom. Menn ther
så hender, att sådane ogerninges-
männ blifve
kann blifve försonedt och komme /

benådde och saken
till böther, så schall då adelen be-
hålle sakören efter lagen och såsom
privilegierne förmå, och” den som
benådd blifver på tu års tidh göre
n 16 dagsverker till the när-
meste våre slott eller gårder.”

3. Adelens landbönder schall

årlig

ingen hielp pålegges annorledis

g
änn som Sverigis lc

agh udi någre
fall förmäller udi konungs balken
i thet 4 cap., dogh så att thet
sker medh menige adelens rådh och
samptycke, för änn samme hielp
opå legges, och när the”, thertill
samptyckt hafve” och hielpen schall
utkräfies, då schall ingen adels-
mann seden hafve macht att for-
svare sinn landbo derföre, uthan

theris landbönder så väll som aller
almoge skall då vare samme tunge
undergifvin. När och hielpen uth-
giort är, schall den? ingen annor-
städis vändes och komme änn till
riksens bäste och? ther till hon är
ärnedt.Z Icke schall heller någon
adelsmann fördriste sigh att för-
rycke till minste pennings värd af
thet som pålagt är, så frampt thet

icke schall hetes vare ränt och
therföre tilbörl. straffes. Adelens
bönder schole af oss eller våre

befalnin

nänn medh någre dags-

1590

3. Alle adelsmänn yppere och
ringere skole vare förplichtede att
hafva inseende medh deres sochne
kyrkier, kyrkegårdh och klocke-
stapel, att the icke förfalle måtte
eller förvarlösede blifve med kyrke
och altare skrudh, och när något
i så måtto fattes, icke allenest der
om i tidh tilkenne gifve uthan och
sielfve hielpe till medh, såsom och
förmane sochne bönderne, att de
och göre dett samme.

4. Förschrifne af adelen skole
och bestelle, att vid alle sockne
kyrker eller åth minsta udi hvart
prestegäld, ther de boendes äre,
måtte en siuke eller almose stufvu
blifve bygd och vidh macht hållin
för fattigt och siuklammat folk, som
udi samme sochn eller prestegäld
bodt eller tient hafve
och almoser vedertarfve, tit the af

födde äre,

adelen såsom och sochne bönderne,
om de elliest the fattige något är-

nedt hafve, hvar messe eller tide-

gärdzdagh theres almoser före eller
sände kunne.

2) Tillagdt i marg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/1092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free