Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg 1582 1097
(se n. 653) — — — Gudz hel. rene och oförfalskade ord predikat
blefve effter thett set, som Christus och hans hel. apostlar tet lert
hafva, så som och effter the helige kyrkenes lärefäder, hvilke uti apost-
lernes tidh och nogre hundrade år ther effter våre, thett uttydt hafve
och i then forste församlingen lefde och monge vilfarelse tilbaka drefve;
uthi like måthe och att kyrkiotiensten elliest medh christel. och gud-
fructige ceremonier motte blifve förmerede, så lofve vi etc. (= n. 653
med små formella afvikelsery — — — til lif och siell.
Till ytermera visso lathe vi vitterligen trycke vårt stadz insegel
her nädan före sampt medh borgemester och rådh egne signeter. Da-
tum Schara then 29 oct. anno etc. 1580.
På bladets baksida öfver texten synas märken efter fem sigill, hvilka torde
ha suttit på motsatt blad, som nu saknas.
RIKSDAGEN I STOCKHOLM 1582.
(Jämf. sid. 586 och 624.)
Föreslaget tillägg till stadgan om kunglig och furstlig rättighet eller
statuterna i Stockholm 1582.
Samtida handskrift bland Riksdagsakta i Riksarkivet jämförd
med Hog. Bielkes afskriftssaml. i Uppsala univ.-bibl. II, fol. 429.
[Thette . effter:ine blef antechnet i k. M:tz cammer af Per
Rasmuson, sedhen thenn förre ordningh var stält, som för-
be:t är, och skulle sätties till udhi statuterne; dågh blef thet
inthet inskrifvit i thet originall, som öfverantvardedis fursten
uppå Nyköpingh af her Gustaff Banner och her Pontus anno
etc. 82 in junio.]
Skall setties till udi statuterne:
In I articulo:
dogh skole dhe prester i furstendömed icke hafve macht att döme
eller göre ded ogilt hvad dhe andre bisper och prelater i kongeriked
med godh skäl och grundh samptycke och besluthe.
Dher flere furster äre änn två udi ett furstendöme, då skole två
dhe elste beholle furstendömed, den älste efter fadren två delerne, den
yngre brodern den tridie delen. Dhe andre skole lathe sig nöije med
deres arf och eged eller med någed sticht uthen landz, efter som til-
förende hafver varit vandt och fadren dem i sin lifstidh best kan förse,
eller hvadh dhe kunne förverfve med deres tienst udaf konungen eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
