- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
3

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1593 3

och predike och aldelis effter ded sätt, som udi saligh och högloflig
ihugkommelse konungh Gustaffs tidh varit hafver, såsom och högstbe
vår allernådi

te konungh thett och nu för någon tidh seden bevilli-
gede, att ingen till den messeordningh och ceremonier skulle tvinged
blifve.

Om den almenlige riksdag, som af nöden synes vare att hålles
skall, såsom och när högbe:te salige k. M. jordfärd hålles schall, ther
om kunne de ännu icke något vist beslutte, för än som budh kommer
tilbake igen ifrå k. M. udi Påland.

Den sista december egde konung Johans bisättning rum, och från de
två följande veckornas öfverläggningar eger man några handlingar kvar.

Presterskapets böneskrift till hertig Karl öfverlemnad 1593 den 3
januari.

Samtida afskrift bland Riksdagsakta i Riksarkivet med på-
skriften: »Presterskapsens supplication till hertig Carl i Stocholm
öfverantvardat den 3 januarii 93».

Högborne furste, nådig:te herre, e. f. N. skall vår underdånige och
tropligtige tienest altid på thed ödmiukeligaste och rettrådeligaste vara
redebogen. Nådig:te furste, e. f. N. hafver uthan tvifvel nochsamligen
öfvervegit, huru mykit thet är af nöden, att then mykla split och
oenighet, som fast i long tid her i vårt kere fädernesland, thett Gud
bettre, om religionen varit hafver, samt the margfaldelige och stora
förargelser, som med uppenbara affall, ovisshet uti läran, ungdomsens
förförelse, capittels ande, gode mens förtryk, collegii
förstöring och församblingenes förnämbligaste friheters nederkufvande
sampt andre sådana ordninger, sig medeltid ther igenom hafva för-
orsakat, motte igenom Gudz nådige hielp en sinnom afskafes och en
beståndig och gudelig enighet igen uprettas. Och efther icke är till
förmodandes, att antingen thenna besveringer i sig sielf förfalla eller
fulkomligh enighet annorlunda än uti itt alment, christeligit och fritt
inrikes möthe lagligen kan åstadkommas, utan fast mere är till be-
frugtande, att om itt sådant möthe, imedan ännu tid och legenhet är,
icke blifver hollit, kunne i framtiden igenom infalna umstender sig
mykit verre och förargeligare tilldraga, än hertill skedt är; teslikes
efther thet att, såsom vi fattige men uppå vårt kals vegne för Gudz

och scholers försv.

namps äros, våre åhörares, sampt vår egen och vår eftherkommandes
evige salighetz och vårt käre fäderneslands gemene nyttos skull, kennom
oss pligtige vara, med Gudz nådige bistond, efther förmögenheten för-
samblingenes brister hele, tillstundande farligheter förekomme och then

förra enigheten igen stadfesta; så äre vi och utaf hiertat, hvar i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free