- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
72

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1593

72

fursteliga N. ville samptligen medh them bevilia och samtycka hvad
som in concilio förhandlat var. Hvar till han svarade sig ingalunda
vilia, uthan exorcismus skulle aldeles blifva i våra församblingar aflagd,
hvilket the sade sig ingalunda giöra kunne, hvarföre han ingalunda
theras samtyckta bekiännelse underskrifva ville. Så stälte h. f. N. them
en bekiännelse före af h. f. N. stält, hvilke[n] circa horam 3 pom[eri-
dianam] blef upläsin, och frågade preses them ther hos, om the then
bekiennelse underskrifva ville, till hvilket the aldeles nekade, therföre
att exorcismus var uthelyckt. Så skrefs på en zedel åther up igiän
hvad in confessione concilii förandras skulle och blef dagen ther effther
upburen för h. f. N.

B (16—18 mars).

16 martii gingo riksens råd med preside til fursten och läto
honom se hvad af presterskapet och them handlat och beslutit var.
När h. f. N. fick höra at riksens råd hade beslutit med prester capet
honom oåthspordt, blef han misslynt och talade riksens råd hårt til,
hvarföre the ville uthsluta honom: I hafven åther något anrättat
på fatet, men täckefatet är ännu icke pålagt, ändoch bisperne
viste icke annars, at rådet hade ju gifvit fursten tilkiänna hvad hvar
dag blef handlat.

H. f. N. gillade och samtyckte alt hvad som handlat vardt, nemb-
ligen at [23:om?] then christeliga läro, hvilkens summa författat är in
Augustana confessione, in christiano catechismo et tribus symbolis:
thesslikest och thet som handlat blef de disciplina ecclesiastica, cere-
moniis et electione episcoporum, men elevationem, exorcismum, saltet
och liuset in baptismo, item flyttia boken i mässan från det ena hörnet
til det andra af altaret ville h. f. N. intet gilla och underskrifva, ty
the äro menniskiors stadgar, vidskeppelige.

Effter thet om the ceremonier var intet tilförende handlat, ty
riksens råd med någre af bisperne sade thet vara farligit något tala
om the ceremonier och ville fördenskul låta them blifva så här effter
som här till, gick preses åter in collegium och berättade prästerskapet,
hvad h. f. N. hade svarat, och begynte så handla om desse ceremonier,
hvar til de dogde, och blef så beslutit, at med tiden, när missbruket
och vantroen, som meninge man hafver om the ceremonier, icke kunna
falla, ther folket är förmant och lärdt af Gudz ord, skole bortlagde
blifva, och +thet skole bisperne giöra med någre förståndige män, när
the visitera; item exorcismus måste förvandlas: ther som står far här
uth, må lindras med thetta ord: vik här ifrå. Thetta samtyckte
h. f. N.

Sedan blef stält uthi någre articklar alt hvad ther handlat vardt
både om lärdom, ceremonier, kyrkiodisciplin etc. Ther stod: vi anamme,
samtycke och gille den rätta christeliga läro uthi den Augustana con-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free