Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1593 23
nn
bevilninghar och emot riksens ständers vilia och samtycke blef uthi
then påveske religion upfödd, sedan och, menige riksens ständer otil-
frågat, till ett konungha rike, ther the mäste och högste äre påviske,
uthur landet vardt afferdigat och förfordrat och entligh uthan någon
riksens sammankallelse och allmänt samtycke förr in uthi landet kallat
kringh om religionen
så hafve vi nu, thet
och instadder är, än man någon fulkomligh fö
och hvars och et ståndz vilkor hadom bekommedt;
Gudh bätre, än yterlighare ursak oss här utöfver till at be
sorgeligen och ynkeligen till at beklagha, ty vi hafve icke allenest både
ckelighe och förfärlighe uthlänske exempel lärdt och
i och utaf någen egen förfarenhet blifvit varse, huru illa,
svära, ja
utaf monghe
förnummit,
oskickeligha och otilbörligha i landet tilgår, ther öfverheten icke är
ense med undersåterna uthi läran, och förnemligen huru besvärligen
papisterna någorstädes, ther the äre öfvermectighe eller få tilfälle och
lägenhet, kunna sigh förhålla, med mindre at the förargelser, förföliel-
ser, split, oenighet, buller, uplop och blodzutgiutelser åstadhkomma,
uthan och then högste tröst och styrkian, som vi här emot, näst Gud
then alzvoldigste, hafva fattat och ther med vi oss sielfvom och vårom
åhörarom hafve tryggat och tilfridz stält, låther sigh nu fast selsamt
anse, nemligen at ther vi icke allenast utaf andra tilsägningar och
g
scrifvelser, uthan förnemligen af e. H. monghe, höghe och store löfften
i Upsala mötet och annorstädz skedde, ther e. H. beropandes sigh på
mykin skäl vidh högh vilkorningh för full visso och sanningh uthfäste,
at h j:
vidskipelse införa, utan för sin kongliga cröningh velvilleli
komlighen Upsala concilii beslut stadfesta och icke för än thet skedt
är Sverges rikes crona bekomma, hvilket altsamans nu fast annars rönes
och i verket stelles, effter at vi uthi så longligh tid uppå menigha
at hafve och om sidher
med snupligen svar afviste, oansedt at man ic hafver annadt be-
teligit, lagligit och rät-
sk läre eller
icke någerlundha skulle tilbiudha någen påv
en och ful-
clerkeridz och församblingenes vägna här leg
gärat än thet, som i sigh sielft gudeligit, chr
mätigt och på ämbetzens vägna höghnödigt och h. k. Maij:t loflig
berömeligit, höffligit, tiänligit och i ingen måtto förnär, theslikest hela
vårt fäderneslandh gagneligit och nyttigt och till at monga farligheter
ända och förekomma nödigt; och icke allenast vi om it gunstigt
och nådigt war med all alfvar och flit på thet underdånigeste och
ödmiukeligeste fordrat och drifvit, uthan och kunne e. H. it sanfärdigt
vitnesbyrdh bära, såsom vi och thett tacksamlighen och velvilleligen
göra viliom, at e. H. alfvarlighen, fliteligen, trolighen och rätrådeligen
af
hafve förhulpit och ingen mödho eller omak haft ospart, at hugne-
lighare svar hade kunnet falla. Men effter att sådant icke är skedt,
såsom man hade förmodat och thet med retta borde, utan thet ondha
parti, som med inslikit är, påvens legat och våra affällinghar, hos h.
k. Maij:t, som ellies godh, from och en önskedt konungh vore, thetta
heligha verket förhindra, ther igenom undersåternes hiertan emot h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
