Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 28
[SN
att derinne hafva sitt uppehälle och derinne öfva sin gudztienst. Därpå
cedde.
ville — -— sin enskyllige mening och samtyckie uthan befalte—— s
När kl. var vidh I — — och menige man — först trädde ridder-
skapet med gemene adelen, seden presterskapet med borgarne och bergs-
männen och bönderne och för allom thessom — — därtill samtyckie gifva
att — inrymas. Derutöfver — ingen fremmande religion — liden blifva,
eij kyrkior, eij kloster eller annat hus dem uplåtas. Till hele(!) con-
cilii — — ständerne i riket och samhälleligen med gudzfruchtighets krafft
förbunde — till det ringeste ville — vike, skulle dhe än derigenom
miste bådhe lif och godz. Hvad — — beslutet.
Säden begärade m. Abrahamus att ett uthskuf motte göras af
hvart stondt efter annet och bönderna ville för sig sielfva trädha lithet
af utaf colegio i dett andra huset och rådhslå om dett de hört hade
betenkande göre 3 eller 4 utt, som sigh i alle
rådhsloge
och seden efter the
ständernas nervare förklare kunne. Dett de och så giorde, £
sin emillan och skichede inn fyra lendzmän, hvilka yperligen udi alle
de andres nampn sig förklarede och lofvede sigh oryggeligen vele blifva
vidh consilii beslutt, som året tilförene här i Upsala vart samptycht.
Med de svar droge de upp till konungen och gofvo honom det till-
kienna, som rådslagit och samptyckt var. Men hvad orsaken hafver
varit, att det så länge drögdes, var af Henrich Matsons cch hans med-
bröder sampt och Clas Flemmings onde rådz ingifvelse i k. Mai:tz
hierta, der de försäkrede h. k. M:t, att dhe ville så lagat, att bönderna
skole syndra sig ifrån prästerskapet, det med Gudz nådige til hielp vart
afväriat(!) Men när Flemmingen såg, att det icke ville lychtas för
honom, så föll han strax till föga, som förmält och förberört är. Hvad
som deremillen handlades var det, att konungen stog så hårdt effter, att
han kunne få så mycket till papisternas behof, därpå the kunne sättia
sin fot och hafva sin gudztienst.
D fortsätter nu, tydligen alldeles korrumperadt: »Men på then 13
februarii> (jfr vidare Stockholms Magazin, II, s. 768). Däremot vidtager
fragmentet af E här på följande sätt:
så mykin jord, som de kunde sättie sin fott oppå til att öfva
sinn gudztienst.
Therefter ginge och borgerskapet af städerne uth i andra huset
gre af de visaste och
och efter deres försichtiga betenkiende giorde nå
the och visligen och välbetänkt
förnempste ind? för ridderskapedt (si
samma mening och att de icke heller inryma ville papisterne,
Clösterla
s diekner, någet hus.
Näst dem andre gick hele presterskapet efter archielecti begäran,
och öfver alle de förre inlagde svar lade de och dertill om erkebisko-
pens confirmation, dertill de och alle endrechteligen samtyckie gäfvo;
item att ingen affelling, som af jesuviternes flaska druckedt hafve, måtte
blifve satt öfver någen befalning här i riket antingen högre eller nedrige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
