- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
289

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1594 289

svarede: ded är plat inted annet utan förhalende och upskof.
Vi moste för middag hafve endtligit svar. Der han oss icke
fulkomligen försäkrer på alle inlagde punchter, skall han
inted få cronen denne gongen. Och sände fursten Axel Kurck
och Carl Hendrichsson till riksens råd att påminne dhem, ded dhe
ändeligen fordre svar och uthtryckeligit besked af konungenom för
middag. Hvar och icke, så ville h. f. N. sielf stige up och fordre

enntligit svar, antingen ja eller neij.

C.

15 feb. motte predickan ske i bonda kyrkion, thy ther bygdes
palatzet i domkyrkion till kröningen. Fördrades för then skull medh
allo flit hos k. M. itt nådigt svar. Dogh effther the longlige töfvade
på slotet och ingen beskedh gafs, gick almogen ängslig af och till.
Hvilken thå ville fråga then andra till hvad tidest var, viste ingen under-
visa then andra. Thå gick mot afftonen mykit af stenderne up för her-
tigens fenster med qvido och gny i kölden. Thå läth h. f. N. up fön-
stret och tröstade almogen, effther han icke heller hade fåt nogon svar,
att the skulle gifva sigh till fridz till andra dagen mot 8 slår. Hvar
thå icke nogot vist beskedh kommer nider ifrå k. M., skulle hvar få
försekringh draga hem, effther han och hade i sinnet ryckia upp.

Den 16 februari.
A.

16 febr. fingo the först then svar af konungen, at han ville väl alt
samtycka hvad menige ständer af honom begärade, så frampt h. k.
Maij:t blir förbehållit i längden, at han må handla med riksens råd
och andra ständer, at han måtte bekomma lideligare och bättre vilkor
för them, som äre af hans religion. Ther svarade alle ständer kort
neij til.

H. f. N. lät kalla up i sin sal i gambla gården riksens råd, ridder-
skapet och hela adelen sampt och någre af the andre ständer och bad
them rådslå, huru man skulle saken företaga. Tå svarade alle sampte-
lige, at the icke uthan sin tros, äres och redelighetz förkränkelse och
edz brytelse kunna effterlåta konungen then punchten vara förbehållen,
at han med tiden skulle få bättre vilkor til sina jesuiter och theres
falske läro at inrymma och inträngia. Neij, vi hafva en gång oss alle
sampteligen samsät och nekat ther til. Thet skal bli ther vid, ther
må man vara viss på. Och hvar han intet vil then puncten utplåna
och samtyckia och stadfästa hvad vi af honom sampteligen” begärt
hafve, kunne vi honom ingen ed giöra. Tå lät fursten upläsa formam
juramenti, i. e.? then ed kongen giöra skulle, och var mycket väl stält.
Ther uthi var författat vår christeliga läro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free