Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 1594
Vi Sigismundus etc. göre vetterligit att ändogh vi för någon tidh
sädhan utaf menige richsens stender — — äre ödmiukeligen besökte
vordne om stadhfästelse på theres religion här uthi riket, derpå vi oss
och någerlunde både muntligen och skriftligen förklaret, icke des mindre
medhen alle riksens ständer derom hos oss till thett yterste tilbörligen
sökt och begäret hafve och vi altidh och ännu hafve denn benägenhet
och omväåärdnet till thette vårt käre fädhernesland och serdeles medhen
thett är vårt arfrike, att bådhe thett andelige och verdzlige regementet
uthi inbördes sämie för all religions tvist och all annen oenighet, hvar-
egenom månge herlige land och konungeriker och än i vår tidh äre
blefne förderfvede och om intet. må i fridh och rolighet blifve regeret;
derföre hafve vi menige riket på theres religions frihet, såsom här
effter fölier, velet försäkre: lofve fördenskuld och her med tilsäije först
och främst att lathe alle ständer uthi riket höge och låghe aldeles fritt
och obehindret niute theres religion och des frihet, effter som i den
oförvandlade Augsburgiske confession, hvilken keiser Carl then 5 opå
riksdaghen uthi Augsburg anno 1530 är öfverantvardet, förmäles och
såsom i vår fadher fadhers sidste och vår käre her fadhers höglofligh i
hughkommelse förste regementz tidh och nu senest anno 1593 in martio
uthaf alle ständerne här i riket almenneligen samtygt och bejaket, och
dem dervidh beskydde och försvare och icke theremot antingen med
skoler eller kyrkier någorstädes här i riket medh godhe eller onde att
intränge, någet hinder eller förfång uthi någon måtto göre eller göre
lathe. Eij heller vele vi uthi andelige eller verdzlige embeter bruke
någre the personer, som icke äre af thenne rikes almennelige religion,
som här förbemält är. Dogh hermed oss obetaget, hvar så kan hända,
att vi framdeles medh samptlige rikes ständers frivillige och enhellige
gode vilie och samtyckie någre lideligere vilkor än nu skett är för
dem, som af vär religion äre, nå kunne.
Utrop om kröningen i Uppsala 1594 den 17 februari.
Samtida koncept af Erik Sparres hand bland Riksdagsakta i
Riksarkivet med påskrift af Hog. Bielke: »Copia af den utrop-
ning, som herolderne giorde i Upsala till kongens cröningh den
17 februarii etc. 94 i Upsala».
Sosom eder allom är vitterliged, att den kongelige crönings hög-
tid her i Upsala efter Sveriges beschrefne lag och riksens loflige sed-
vane är beramed vorden, så later man till ded förste eder derföre
betacke, att I den hafve veled besökie, och derhos eder förstå att,
ded dermed nogre dager öfver den bestemde tidh är fördrögt vorden,
är skett för märkelige och vichtige ärender skull, hvilke för den
kongelige cröning bör vare afhandlede. Men efter nu igenom Gudz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
