Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 1594
Vele I och vara trygger och trogen allan Sverigis almoga,
så att [I] ingen fattigan eller rikan, högh eller lågh, förderfve
eller skade giöre skall å hf eller lem, utan han är lagvunnen
och dömder efther Sverigis beschrefne lagh, eij heller noger-
ledes nogedt godz fast eller löst af nogrom tage eller afhännde
lathe, utan efther lagh och laga dommom?
Y
Ja.
Vele I och med högborne furste och herre hertig Carls
etc. och Sverigis rikes rådz råd edert rike Sverige styra och
råde med innföddom svenskom mannom och eij utlennskom
och inngen utfödden mann i råd edert i Sverige tage och eij
late husom eller lanndom eller Opsale öde råde och så gamle
cronene- godz, att inngen minnes j ehe af samma [2a:sanne] ]” sagu
huru sådannt först unnder cronen kom?
&Y
Ja.
Vele I och gömme hus och lannd med årlig inngield och
skatt och landemärom väria efther macht eder, så att innthet
af dett Sverigis crone nu innehafver förminskes skall för edre
eftherkommende i ene måtte eller anndre, utan thet med menige
Sverigis stennders god villie och samtycke ske kann, elliest
hafve denn som efther kommer våld thett med rätte åthertage,
änn hann gitter?
&
i.
Vele I och hålle [eder och] edert håf med Upsale öde och
cronones årlige lage utskyllder och inngen nyan tunga eller
ålagu å lannd edert legge, utan med så skäl tränngia kann:
(Fa)
Först att utlendsker här heden eller christen vill lannd
edert heria eller nogen innlensker upsetter sigh i riket eller
sonn eller dotter å gipto går eller till eder erichsgatu nogen
del behöfvis kann eller och I tarfva vid hus eller Upsale öde
bygge: när så behöfvis, då skall lagmann i hvarie lagsagu med
sex håfmenn och sex af almogen thett emillen sin väge och
betennkie, hvad hielp almogen må och kann dräghgest utgiöre,
och der utöfver skole I inngen tvinge eller besvere i nogen
mätte?
a.
Vele I och förster, grefver, friherrer, riddere och svener,
bischoper och prelater och allen almoge, andelig och verdzligh,
och alles deris hioen och godz allt gammelt frelse, frihet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
