- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
335

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

previlegier, som af edre förfäder gifne och bebrefvede äro,
hålde och Sverigis lagh, denn the med god villie vedertagidt
hafve, styrchie och värie, så att ingen olagh gånnger öfver
tt. lagh, serdelis inngen utlenndsker rätt eller lag drage här
inn almogen till tunga och” inngen ny lagh påbiude almogen,«
utan thenn med ja och god villie af them vedertagen varder,
så och allen almoge fride och frelse, serdelis them spakom,
som -med specht och lagh lefve villia, så väll för ostyrligom
som [2:och] vrånngvisom innlenndskom som for utlenndskom,
och besynnerligh hafve i åminnelse att styrchie kyrchiofrid, tinngs-
frid, qvinnofrid och hemfridh och all frid föröke och ofrid
nidertryckie och förhinndre, så mycket migh [3:eder] möjijeligit
vara kann, så och almogens klagemåll sielf höra och ransake
efther lagh och all saningh, när så behöfvis och begäres?

Fa.

den.

Thenne ed lofver jagh af trygge tro att hålda aller almoge
minn, ungom och gamlom, ofödden som födden, okären som
käran, frånvarende som närvarende, och i inngen måtte bryta
thenne minn edh, utan hellre med alle gode öke och serdelis

med konungsligh kerlech minom. Så vare mig Gud hull till
lif och siell, som jagh dette troligen håller.

a) z dere el h gudstienst såsom den nu är bru hh n riket B
alla t > saknar detta svar och sammanför texten före och efter i ett
d) och — allmogen saknas B; A har opbiude.

Afven af konungaeden finnas olika redaktioner. Den första framställdes
redan så tidigt som i september 1593 utaf hertig Karl enligt följande an-
teckning af Hog. Bielke på en af honom själf gjord afskrift af densamma:
Copia af thenn edh, som hertigh Carl loth författe genom Nils Jonson
seeretereren och han skulle utdrage af lagboken, hvilken konungen göre
skulle udi sin kröningh, och blef öfverantvardet rådet sancte Michels dagh,
så ath vi”skulle strax läsen i store salen för menige ridderskapet, then tidh
de andre puncter blefve them föreläsne, som konungen skulle förklare sigh
uppå. Men thenne eden blef dågh inthet opläsen för thöm, och strax om
mårgenen ther effter fordrede Michel Olson f:s secreterer like lydendis ved
thette concept igen. Sc riptum Michaelis dagh om aftenen vedh lius etc.
93. Ett annat exemplar har påskriften: »juramentum regis a duce C. com-
positum» samt med H. Bielkes hand »tempore Michaelis anno 1593. Den
10 febr. 1594 föredrogs en förändrad redaktion för konung Sigismund (jämf.
ber. A) enligt en anteckning å exemplaret af Hog. Bielke: »konung Sigis-
mundi edh, som honum blef förestält och föreläsin af richsens rådh sampt
med fursten samme dagh som vart beslutted om re igionen och kröningen
ath skulle ske 3:ie dagen derefter och skedde thette then 1/6] februarii anno
1594». De båda förslagen, för vidt de afvika från den definitiva formu-
leringen, meddelas här efteråt, signerade den förra A, den senare B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free