- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
397

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1594 397

han helst vare kan, försvare heller hägner den andres hion heller
tienere, som med ominne bortlöper.

2) för en sak urspr. S. å) ev — löfte tillagdt S. ä) ey — öeskyldt saknas C. ö)
och — till tillagdt S

Bevis: Kon. balk. 4 cap. 3 art.; 9 cap.; +; 19, 26, 31 cafp.; tingsmålab.,

Hanses försä

edh och äre, $ 42, >Thesligest — annor-

a:o 1308 (Sv. Dipl. II, s. 524 »astringimus — convicti ring

i Calmare ao 1483 $ 9, >Te

is

stedes>, 8 10, »thesse — vårt rådh>, (Had., Rimkr. Il, s. 323, 331, 323, 324).

VI.

Om någre godz, gärder heller ägendom kan finnes vare kommen
ifrån adelen och under cronen, som dhe mene sigh hafve rätt till, att
the uthan onåde och mishag dhet laghlige klandre och åtale måge” och

dem seden vederfares hvad Sveriges lagh medgifver — det samme
vilkor var them i k. Erichs förste regementz år effterlathet och då
mycket godz igen byrdet — så och att h. k. M:t stadfester? och inrymer
den svenske och finske adel deres förvärfvade godz både i Sverige,
Finlandh och Liflandh och dem der vid oryggeli
svarer hvad hvar och en kan hafve rätt till och i
vara förbrutid.

sen håller och för-

S

e finnes laghligen

m och om hvadh annedt som de

L skiäl medhA tillagdt C. 6) C tillägger
som grefver, friherrer och andre infödde tiente personer haft
t varit, deslikest.

VII.

ammaledes the godz, som adelen i förtidhen till kirkier och closter
gifvidt hafv
vore, brukede blifve, särdeles hvad som effter konung Carls ri

meden the nu icke till thed, som the gifne och ärnede
st
bårtkommedt är, måtte effter skäligh bevis komma till slechten och
arfvinger ig

gen. Elliest borde och med rätte holles med closter och
clostergodzet, efter som i Vesterårs anno 27 hafver varit bevilliget,
hvilke så väll som andre ki

rke och prebende godz blefve samtyckte
cronen allene til hielp och förbättringh och” closteren adelen till att
besittie i förläninge vis”, såsom denne effterfölliende constitution uttviser,
och? att adelen niuther jus patronatus till the kyrkier, som the i så
måtte kunne vare till berättigede, och atte och sochnemen hafve theres

frie kyrkieherdeval, som lagh säger?.
5) Tillagdt S.
Kyrki 35 cap.
Vesterås’ recess 1527 (> Till att botha then andre — giör han konungen tienst

utkaf>, Sv. Riksdagsakter I, s. 84, 85)

IX.
Att lagen och laglige stadgar icke vrångvisligen uthi någet stycke
uttydes måtte, som här till dags myckit sket är, först om målsägende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free