Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 1594
hagh fatte, eij heller almennelige
och vichtige riksens saker uthan
deres och samptlige ständers heller
ju till ded minste de förnembstes
rådh och samtycke något besluthe
eller företage.
Så skole och lagmän icke för-
uthan efter ett fritt vall i
hvar lagsagu, som lagboken seger
ordnes
öfver (sic!) sådane personer, innan
uthan som der till
skickelige och lagfarne äre, [och
eller rådz,
de seden] af oss stadfästes, och
häredzhöfdinger i like motto, och
begge parterne mniute sin vanlige
ränthe och rättighet i alle motte
efter lagen och riksens skälige vane
och icke heller låthe räkne domare
rättighet för någon synnerligh be-
soldning eller underhåld 7i!/ att
giöre der vapn eller hoftienst före,
uthen skolle troligen med lagh och
rett bevise menigheten deres til-
börlige dommere tienst. "Så vele
vi och icke heller förårdne och
stadfeste
andre häredzhöf-
dinger än dem som äre af infödde
adelstånd,? som der till tienlige och
någre
förfarne äre, ock" synnerligen, om
der finnes de, som boendes ere i
samme häredh, hvilke och böre
sielfve, när de äre förfalle löse,
sittie för rätte, och ingen skall”
hafve två häredz rätter, eij heller
lagman have någen häredz dom i
sin egen lagsagu.?
Så skole och icke heller våre
och cronones embetz heller befal-
ningsmän videre befatte sigh med
häredz almening än som lagboken
uttviser om konungs tridiungh.
Dågh skall vare åss förbehollit,
ther som tilfälle kan vare, att
bygge och förbettre på cronenes
anpart i almenningher, som icke
Så skole och lagmän — —
doch sådanne — och de seden — i
like måtte, hvilke af infödde adels-
män välies skole och sielfve, när
de äre laga förfallelös, sittie för
rätte. Och niute både lagmänd
och häredzhöfdinger theres tilbör-
lige ränte, rättighet,
som her till varit hafver. Icke skall
heller domare rättighet rächnes för
någen besoldningh eller underhåldh
saköre och
till att göre der antingen hof eller
annen tienst före, meden dett icke
är cronenes ränte, uthan äre plich-
tige derföre troli
1 medh lagh
och rätt — — domare tienst. Och
ingen hafve två — — lagsa
Och på dett lagen icke skall i
någen måtte försummes heller ne-
derleggies, vele vi och her efter
icke late legge någen domare ränte
till någet annet bruk heller för-
fordringh, än som förbemält är.
Så skolle icke heller — —
att late bygge och förbättre cro-
nones anpart i almeningen, der som
det — — och skall efter lagligh
syn sådant ske, så myket som sigh
derpå kan belöpe. I like måtte
niute och adelen — — i byer, soch-
ner och häredt, och hvar byggie
och rödie obehindret på sin anpart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>