Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 1594
till vicht om 2 18 och vägas, medan dhe äre tomma, och märchias,
som lag segier, såsom af ålder hafver seder varit. Sammeledes göres
smör tunnan till vicht om 2 1& och märkias och brennes, för än smör
pachas der udi.
Item inthet jern skall hos adelen heller i preste och fougtegårder
heller annerstädes på bygdene fates uthan i kiöpstäderne och thet med
stadzens märche brännas. Dog ther någer af adelen later före sit
järn afradh ifrå deris ägne landhbor till deris gårdher, då skolle
the bränne theres vapn på faten, förr än järnet fates, på det, om
noget flärdh finnes seden, då bör han svare der till. Så måghe och
alle the som vele (alle som vele) lathe göra jernfath, vare thet frit,
allenist dhe före dem till städerne och lathe der märche dem och
ther infatha jerned.
Så skole och alle tunnor i Nordlanden, Finlandh, Nårrebåtten
och annersteds vare laggille och märchte med hvar och ens ägit bo-
merche för flärd skyld. Theslikest äre och städerne her i Uplandh
sins emellen så förente, att Upsala, Vesterås och Eneköpings stadz
tunne skall hålle 52 kannor och Stocholms stadz tunne der emott 50
kannor. En tunne miöll pachat skall hålle 14 1& för uthan trädh.
Bergsmännerne skolle blifve ther till håldne, att the lathe slå
stångejernet redeligen och till dett minste 4!/, alin långt och att på
skipundet skall gå 9 eller 10 stenger och iche zZAter under. I liche
måtte hugge osmundz jernet smått efther then ordning, som ther på i
sal. k. Göstafs tid blef giordt, och iche så groft och ille smidt, som the
nu i några år hafva giordt, ther af man lider skade uthlendes och
jernet vanvyrdes. Så skall och her epther vare aldelis förbudet, att
inge fremmande heller utlendske skole kiöpslå, vanche heller vistas i
berg en antingen till kopperberg heller jernberg.
Vidare epter thet att månge, bode prester, fougter och borgare i
andre städer, hafva hus och gårder i kiöpstäderne, så skole dhe som
det hafve der af göre denn rettighet, som tilbör, heller och sättie dem
der in, som dett göre skole. Af dhe hus och gårdar, som våre egne
tienare, desligist och adelen tilhöre, och »er de besettias af them, som
bruche borgare näring, dhå skola z/e och uttgöre borgare rettighet,
epther som the hafve handelen till. Men dhe som ingen handel bruche
i adelens hus blifve okrafde, efther som adelens gamble previlegier lydhe.
Och epther thet månge städer byggas och förbättras af mykit
ämbetz folch och handvärcher, derföre skole och alle städher sig der
om beflithe, epter som hvars och ens tilfälle och lägenhet kan tilsäij
hvilche och skolle blifve vidh macht håldne vidh deres rätte ämbetes
skrä(!) och hafve deres ålderman, som i lagen förmälles, efter som i
förtiden varidt hafver.
Dette äre de punchter, som vi med högbe:te vår faderbroder och
vårt elskelige richs råd nu på denne tid besluthet hafve richet till tarf
och gode, och vill dett vare iblannd ded förnempnste, hvilchet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
