- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
442

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442 1594

Thet vill och vara rådeligen och af nödhen, att högbe:te k. M:t
för sitt afresende försäkrer riket om then del, som stenderne senest i
Upsala begärede, både om riksens regalia såsom och tapitzeri, rust-
ninger, theslikes schip, schytt och annen del, efther the punchters
lydelse, som oss då blefve öfverantvardede och nogedt steltes opå, thet
ider sedan igen lefreredt vardt (jfr an. 137).

På hertigens bref svarade Sigismund den 13 maj (registr. 1594 fol. 129
v.) att, efter i kröningen ständerna underrättats om konungens förestående
bortresa och med hänsyftning därpå i sin hyllningsed lofvat att vara konun-
gen >»så frånvarandes som närvarandes»> trogna, ansåg han icke, att någon
riksdag behöfde sammankallas »undersåterna till tunga»; »allenest, hvar thett
så behöfdes, att sådana saker förhandledes oss sampt e. K:t och riksens råd
emillan». Vore det af nöden att underrätta den menige man, kunde det
bättre ske genom några »gode män», som i hvar landsände kunde under-
handla med undersåtarne. Någon hjälp till resan af sina svenska undersåtar
ville konungen icke begära.

Sådana landsortsförhandlingar synas redan tidigare ha varit påtänkta.
I sin promemoria om regeringsordningen af den 20 mars (se n. 138) hade rådet
yrkat, att densamma borde delgifv: alla ständer i riket». Under den 1 maj
finnes också i konung Sigismunds registratur införd en instruktion för dem,
som skulle underhandla med de olika landsändarne (fol. 115 v.) och längre
fram under den 8 maj (fol. 122 v.) fullmakter för underhandlarne. Ända-
målet med beskickningen var bl. a. att kräfva trohetsed af undersåtarne samt
att lugna dem med afseende på konungens förestående hemres: Konungen
hade redan låtit författa en »regementsordning». Sändebuden skulle därföre
förhandla med undersåtarne, »att de till samma regementsordning bevillige
och oss därom muntligen och skriftligen försäkra, att de alla samtligen och
synnerligen uti vår frånvarelse därvid blifva och däröfver hålla vele>.

Ifrågavarande beskickning blef tillsvidare inställd. I sitt svar af den 24
maj på konungens bref af den 13 förklarade hertig Karl (registr. fol. 78 v.),
att då konungen föredroge att låta underhandla i landsorterna med sina
undersåtar, så kunde denna k. Maj:ts mening »väl god vara», men i tid
måste betänkas hvad som skulle handlas med allmogen och så beställas, att
någon oro eller något obestånd ej uppstode i konungens frånvaro. Samma
dag svarade hertigen på en skrifvelse af rådet (fol. 79 v.), som försport sig
hos honom, huruvida några borde utskickas till hvar landsända att låta
allmogen förstå om konungens afresa eller om »några af hvart stånd» borde
sammankallas till Stockholm, att han visserligen ansåge det senare bättre,
men då konungen föredroge det förra, så hade han ingenting att invända
däremot; man borde blott noga besinna hvad som skulle meddelas under-
såtarne och genom hvilka personer det skulle ske.

I början på juni hade hertigen fått del af den instruktion, som ställts
för dem, som skulle handla i landsändarne och underrätta om konungens
bortresa, och den 5 juni aflät han ett betänkande »på k. M:ts och riksens
råds förbättring» om åtskilliga ärenden, bl. a. om instruktionen. Det heter
därom (fol. 89):

Först om then instruction för dem, som skole i landzenderne uth-
sendes att gifve tillkenne om k. M:tz uthrese heden af rikit, är h. f.
N:ds betenkiende således, att man först och förnembligest medh allre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free