Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 455
uptalde ärende, som de andre onempde blifve af konungen gillat och
stadfest, doch så att det af allom af frivilligt betenkende och samtycke
sker. Elliest hvad af en eller flere, och icke störste hopen, som till
regeringen betrodde blifve, vichtige saker” giörs, vare ogilt och
kraftlöst. Och om denne regerings ordningh skall alle stender i riket
vara vitherligit.”7 De skole och tvenne reser om åredt? lathe konungen
veta all besked om richsens legenhet. Der och så hende att fursten
och de andre af regerings rådet i nogen vichtigh sak icke kunde
komme öfver ens om besluted, så skole de andre richsens förnemlige
embitzmän der till kalles och åtspöries. Kan dem ändå icke semies,
då nogre flere af ridderskaped och adelen och om sider alle de för-
nemste stender, om så behof giörs. Och= skall nu, som förbe:t är, med
regeringen i alle måtte achtes konungens och richsens gagn och beste
och hålle he k. M. och om, Gudh förbiudhe, h. M:t nogedt dödeligit
vederkomme, h. M:s manlige lifsarfvinger riket till gode och trogen
handh, och nest dem den unge fursten hertigh Jahan, in till dess han
till sin mogne år kommendes vorde, under denne förbe:te regementz
ordningh.”
Dernest vill vare förnöden, att alle richsens embeter
nödtorfteligen blifve försörgde och besatte, och ner nogen
affaller, att då konungen sielf innen år och dagh? förårdner
eller med sitt bref tilsetter en annen tienligh i hans stadh,
doch af vår religion, och äre desse embeterne:
Drotzeten, hvars embete är förnemst i riket, nest det förstlige
ståndh, och efther som tilförene om drottzeten är förmelt vordet i de
documenta, som ridderskaped om deris previlegier hafve inlagt, och?
synes fuller vara tienligest, att drotzeten? motte altidh blifve här på
Stocholm, om hans legenhet och förmåge så tilsade. Doch om så vara
skulle, efther den £
motte med omak och bekymber vara förskonedt, att brede vidh honom
zode herre är nogedt ålderstigen och siukligh? och
en eller två motte medh förärdnes, de som det omak och arbete, som
här faller, retteligen och tilbörligen kunde förestå, och dem ett vist
tal både på folk och hester, så och förtärnings ordningh tildelis.
Marskens embete är synnerligen att vara ridderskapsens och adelens
tale och svare? för dem, hvilken de och till konungens och
richsens gagn och beste bör bevise välvillighet och skäligh lydno. Han
äger och att före dem och alt richsens krigsfolk i marken och vare
generael heller feltöfverste. Men aldenstundh den” gode herre, som nu
är richsens marsk,’ hafver ingen ynnest hvarken iblandt ridderskapedt
eller krigsfolkedt — hvadh han kan hafve der till brutidt, måge de
sielfve vete så att de oppenbarligen hafve honom det tilsagt och
ännu dagligen late sigh det höra, att de aldrigh nogen tidh vele kenne
honom godh för krigsöfverste heller vare honom fölgachtigh; är der
utaf nogsampt till att förnimme, att utaf sådane tvedrecht icke nogen
framgångh, utan fast mere skade och förderf i krigssakerne är till be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
