Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 461
förandringh ske skall i konungens frånvaro, eij heller de, som nogen
tienst hafve giordt eller giöre skole, hafve orsak sigh till att beklage
och seden konungen” ovitterligen? sökie hielp och undsettningh;
derföre motte vara der på en viss ordningh och beskedh giordt,? som
de skäligen kunne lathe sigh med åtnöije, för än konungen bort far.?
Så bör och dem, som i nogedt embete brukede blifve, vare flitige
och rättvise och regeringen hvart” annedt eller hvart tridie år refste
efther dem,” huru de teris embete förestådt hafve, och der store fel
finnes förste och annen gångh och ingen förmaning hielper, setties,
doch efther föregången ransakningh och laga dom, ifrån embete och
underhåld. Vore och icke heller orätt, att efther de, som här till
[någre] höge embeter betient hafve, skäligh ransakning ske motte, och
der otilbörligen der med handlet vore, borde? de seden efther lagen
derföre blifve tilbörligen nefste, på det att icke andre måtte af sådant
beskyllende blifve delachtige, der de inthet hafve brutidt.
Så vill och giöres en viss ordningh om de skiudzfärder, att icke
almogen måtte der medh så öfvermåtton blifve besveredt. Och syntes
vara likest, att rädz personer” när de droge genom landet genist till
eller ifrån håfvet, der the deres tilbörlige tienst giöre skole, motte
hafve förfördringh till 12 sine egne hester och 12 skiudzhester, och så
mycket, som de hafve mindre af sine egne hester, som här förbe:t är,
så månge [flere] skiudzhester dem eftherlathes på lage skipte sochners
emillen. Ville de hafve flere, så betale efther ordningen. Mantalet”
på alle andre, som skole brukes i richsens saker, kan och giöres samme
förårdningh, efther som h och ens embete, stånd och legenhet kan
tilseije, när de opkalles till tienst eller der ifrån förlofvis
Elliest” vill och [årligen] hålles en session i Stocholm om midsom-
mers tidh för de Lifländere, som hit ärender och skotzmål hafve.
Item vill förårdnes de, som brede vidh den unge enkedrottningh
äro hertig Jahans målsmän, så och honom en godh man till hofmestere
och en preceptor.
Item till fröken Anna en god hofmester.t
Item commissarier till Lifland både för krigsfolksens munstring
och elliest.
Så vill och endelig för månge orsaker skuldh vara förnöden, att
en eller två skickelige svenske blifve liggende i Pålandh för senninge-
budh. Der de icke « kunde fölie konungen, så motte de komme
våren der nest efther; doch moste det endelige vara.!
Item senningebudh till Danmarch, att stadfeste den Stetiniske fridh,
så och [om] den compromiss handel, och det vill ske med förste gräsvext.”
Item om Suneborgh.”
Om”? underskrifften och regerings insegel.?
Till? minnes om de påbegynte kyrkebygninger;” item? om Jöne-
köpings befästningh.2
Om? en förståndere för bergsverken.?
Om?” öfverste proviantmestere.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
