Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468 1594
Så skole och förbe:te cammerråd årligen, efther dett förslagh och
denn årdningh der på giord är, för än nogen tildelning sker till giäldz
betalninger, först aflegge af slottzlänedtz ränte, hvadh till slotten be-
höfves uti alle partzeler till alle dem, som der opå brukede blifve,
hvilken rente seden våre stådthållere eller befalningsmän der samme-
städz skall blifve öfverantvardet och thenn efther nödtorften ibland
slottzens folk och våre tiennere utdele lathe, så väll hvad lön uti
peninger och cläde, såsom sielfve utspisningen tilkommer. Recker thett
då seden inthet till, så svare de sielfve.
Sammeledes skall dernest aftages af opbörden hvadh som uti h
landzände till krigsfolksens lön tildelt blifver, men elliest hvadh deris
åtherståndende lön, så väll som fleres betalninger tilkommer, derom
skole förbemelte cammerråd efther hvart års opbörd och rente vette
till att lage, då [2:dock] så att krigsfolket först få dett them ärnedt
är och seden betales på all annen gieldh, hvart efther som årdningen
giord blifver, och ingeledes sättie dem främst, som sidst bör betaledt
blifve, med mindre dett kann ske med nogen sådan afhandli som
oss och cronen är nogedt väll tient med. Så schall och granneligen
achtes, hvad gield, som betalt blifver, att der iblandh iche nogre ovisse
summer och oviss gammel och tvifvelachtigh gield motte inför
och granneligen rannsakes om dem, som kiöpe sigh gäld till för en ringe
ting, anten af kiöpmän eller krigsfolket, och kräfie seden fulle betal-
ningh ut igen.
Doch på dett att vi motte vette hvad oss och cronen enskilt kan
blifve årligen till gode lagt, så vele vi hafve oss förbehålledt allt dett
sölf och all denn kopper, som blifver efther våre bärgs verkZ eller vi
elliest hafve till opbörd, der af inthet skall gifvesg oss oåtspordt och
för än vi gifve dher samtycke till, och der som nogedt af sölfredt skall
lefvereres in på mynthet, skall då för peningerne, som der efther blifver,
giöres oss synnerligh rede och rechenskap. Desligest vele vi och hafve
oss förbehålledt alle toller och steders taxer öfver allt riket, så och
alle vildvarur, som här uti riket falle kunne.
Uti like måtte, der som vi uti vår fråvare i Pålandh eller Littoven
behöfde nogre Svenske hos oss, synnerligen en eller två af rådet, der
till secreterere eller andre tiennere, som” vi kunne skicke af och till uti
richsens anliggende ärender”, så är och tilbörligit att de af thenne richs
rente motte blifve der underhåldne, efther som dett och sker med de
pålniske, när vi här uti Sverige stadde äro; hvarföre skall och årligen
der till anvendes nogen v opbörd, anthen jern eller annedt, och
synnerligen de vildvarur, som för oss sielfve och vår elskelige käre
husfru drottningen iche äre tienlige, och när personerne äro förårdnede,
kan då dem giöres lönen och underhålledt, efther som hvar person
synes behöfve och deris stånd kräfver.
Med befestningerne skall uti vår fråvare således blifve hållit, att
de, som nu af oss till stådthållere, slottzlofven, befalningsmän uti vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
