Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526 1595
kan; ther uthöfver är nästan(?), att uthi hvar schole nye, åttskelliga
böker om en konst och understundom uthi samme schole flere slax
autores (sic!); almenne examina veth man inthet af sega, thetta alt
önske vi gierna af hiertat, att capittelen stoge till att forbettra, så att
medh scholerna ingen varder tillåtne, för än han lagligen och retteligen
examinerat är, och att man her uthinnan icke anser villie och venskap,
förskrifter, anders förböner eller förgylte mester bref uthan sielfve perso-
nens lerdom och skickelighet, och att när en scholemestare tilsatt är,
varde hollen noga inseande, att enformiga böker i alla konster och öfningar
måge blifva läsne; repetitiones, disputationes icke förgietin varda, på
en tidh om året i alla scholer påbegynnas och endas, i synder[het] in
scholis catedralibus. I bispernes, hela capitelens och andra godhe mens
närvaro, i andra scholer i pastores och sacellani närvaro måge publica
examina tre resor om året, en i hvar rax [29: cretz?], hållen blifva. O, hvar
sä skiedde, hvilken almenna nötho vordhe ther medh fölgiandes! Men
när man grandeliga anser capitelens lägenhet, hvilkie nu äre besittande
endeles vell af högbegåfvade men doch fast ålderstigne och ifrå
scholeembether och barna regler afvande, medh hvilkie professores
dagliga omgå uthi, förnemligen scholemestaren schola examinera, äre
endeles svage och schole-embethen ovane, allesammen för svage och
förtröttne till att enkannerligen på akta scholer, hafva och andre theras
embethes syslor betrackta och ther jempte hvadh emne kan vara i
förråd till scholemestare ackta(?), lätteligen skie kann, thet her till
skiett är, hvar icke nya tilsynes men ther till förordnas, hvilka hafve ackt
then ene på then andra, hafver man viserl. stor orsack till att befructa,
att, ther icke varder alvarl. befalet, att scholemestare blifva uthi aca-
demien examinerat och ther till förholdne att årligen giöra redho för
sitt kall, att mächtig få städis her i rikett skie medh scholener några
förbätring, hvilkien doch måste skie, så frampt att academien som af
scholerner bör till plantas iche schall sampteligen förfalla och innen
kort[fare?] tidh, en man tror, en sorgelig och skadelig brist finnas och
på sådanna personer, som man något andeligit eller verdzsliget kall
tillbetro kann;
hvarföre än då professores medh theras kall nochsambl. hafva till
att skafva och thenn mödhan vell kunna vara föruthan, doch likvel
för Gudz namps äre skull och menige bästa äre the obesvärade henne
uppå sigh taga. Ther utöfver är en [5: än?] mökit nötikt och gagne-
ligit till att behålla enighet bådhe i religionen så och uthi ungdom-
sens uptocktelse, att scholar medh academier äre bebondne; ty efther
nu så åtskielliga meningar uthi religionen, thett Gudh bättre, dagl.
upkomme och våre studenters nyfikenhet icke äre okunogh, kan igenom
tvenne examina bättre en igenom en eller ingen profvas hvadh mening
uthi religiofnen han fattad]t hafver, hvilkien till schole tienst sigh
tenker begifva, och förhindras, att icke fafrliga menilngar ungdomen
ingiu[tas] kunna, att the lätteligen (sic!) blifva underviste bådhe medh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
