- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
531

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1595 531

Ther och så hennde, att någre medh högsmåls eller anndre lif-
saker beslås och the seden af academien fördöllies och niderstinges, då
synes h. f. N. att academien borde derföre leggies sak upå [till 40 4].

Att collegii personer såsom och capitulares och skolemestere
måtte vare fri för skatt och skulld, gest och gångende, afkortninger
och andre uthlager, thet synes och h. f. N. tillbörligen vare, att så ske
måtte.

Thett ingen professor måtte instädies, medh mindre han af erchie-
bispen, professoribus och hele capitlet udi Upsala examineret och gil-
ledt och af the andre bisper samtycht och så af academizx cancellario
stadfest blifver: sådent må och väl ske, doch först och förnemligest
medh cancellarii och the anndre bispers bevilling och samtyckie.

Att, ther som någen af professoribus varder funnen oflitigh och
försumelig i sitt kall eller udi lefvernet förargelig, att han af rectore
och professoribus må medh cancellarii och erchiebispens rådh och sam-
tyckie afsetties: thett synes h. f. N. och väl ske må, doch icke uthan
the andre bispers rådh, när noge rannsakning föregången är. Der och
hann, som annklaget blifver, förmener sådent vare skedt af afvund och
hafver ther innsager emoth, då må hann appellere om sin sak under
riksens rådh och konungen.

Att ingen måtte setties till scholemestere, ehvar han och studeret
hafver, förr änn han udi academien i Upsala examineret är, derom är
h. f. N:s mening, att hvar biskop udi sitt stifft måtte väl hafve macht
att förordne till scholemestere them, som the kunne tenkie tienlige
och nyttige kunne vare. Menn hvar academien förnumme, att någen
blefve af bisperne tillsatt af velld, för mågesemie, skyllskap eller andre
saker och icke vore ungdomen till nytto, då måtte väl academien hafve
ther inseende uthi och derom förhöre. Hvar då befunnes, att bispen
för någre sådene sakers skulld, som f:de äre, hade någen oskickelig
till scholemestere förordnet, då måtte the väl förordne en annen, som
skickelig vore, i staden igen, och bispen blifve seden i dett kalledt
icke dess lennger. Och like som academien i så måtte och elliest må
hafve innseende medh bisperne och capitularibus udi hvart stifft, huru

the sigh förholle, så må och bisperne i like måtte hafve upseende
medh academien och des personer både om deres lexer och annedt,
så att icke någen villfarelse udi religionen eller någen oskickelighet
må der innfalle. Dy såsom dett är meniskligit och mögeligit att
andre kunne sigh förse, så är det icke mindre att och sådent kan
hende medh academien, efter som exempel nogh finnes, att medh
anndre höglärde männ udi förnemlige academier annorstedes skedt är.

Att skolemestere måtte vare förplichtede hvart års mot att för-
skicke schriftelige bevis till academien, af bispen udi the städer dom-
kirkier äre och af pastore i andre städer, hvad lexer och öfninger han
thett åredt enndet hafver: sådent synes af nöden att ske må och väll
till gillende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free