- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
537

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1595 537

mentz tidh; ther och såden taxe hos någre finnes för stor, då skall
derpå blifve böter schaffedt.

CAROLUS
Nicolaus
Gyldenst:ne Gustaf
Banner Ericus Sparre Claus Bielcke
Gustaff
Thuro Bielke Gabrielsonn.

Aktstycket är, såsom synes, odateradt, afviker något till innehållet från
hertigens betänkande och behandlar punkterna, sådana de i mötets förening
och postulater äro upptagna, uti oordning. Att betänkandet hör till denna tid-
punkt är dock otvifvelaktigt, då ingenting anföres, som icke i nämnda akt-
stycke har sin motsvarighet. I fråga om underhållet för demien och
kommunitetet hänvisas till det »öppna brefvet». Betänkandet skulle då vara
att hänföra till tiden närmast före den 135 mars.

Prästerskapets betänkande öfver vissa punkter. Stockholm 1595 i
februari eller mars?

Samtida handskrift bland Riksdagsakta i Riksarkivet.

Presterskapedz betenkiende om the punchter, som h. f. N.
sampt the gode herrer riksens rådh författed hafve.

Att tackseijelsen för denn oprättede enighet i religionen motte ske
om sunndagen, när församblingen mästedels är tillstädes, och icke om
fredagen, både på landzbygden och i städerne, förty då kommer rinnge
folk till

Hvadh the ollderstigne bischoper tillkommer, som för svaghet

ädes.

skulld theres embete icke göre kunne, synes oss någedt bettre betän-
kiende behöfves, therföre skiuthe vi thenn saken till archiebiskopen
och anndre gode männ, som församblingens beste achte skole, såsom
och tillförende är af h. f. N. i höstes bejaked.

Att bisperne, capitulares och stadz presterne i annor(?) sticht
sampt landzpresterne öfver hele rikedt motte niuthe then ordning, som
af högl. etc. k. Johan anno etc. 72 stadfäst är, och i synnderhet begäres
någen linndring på the store gerder, Salebergshielp och anndre besvä-

ringer och uthlager, att the gode männ medh någen hughsvalelse
kunde hemkomme.
Om skolemästeres bepröfvende och förhör begäre vi att thet all-

bisperne sampt alle fullmyndige gilled och samptyckt är, för the grun-
delige skäl, bevis och orsaker therom äre framsatte och författede.
Efter Alseke är denn h:ne f. hertigh Göstaf efterlathen och eliest
är en ringe sochn, begäre vi att professor artium måtte bekomme
Åker, Daleby och Ramstadh.

deles motte blifve vidh thenn ordning, som vi begäredt hafve och af

167

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free