- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
570

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M.

R.

R.

HM.

M.

M.

R.

R.

M.

" hele riket, och hvadh personer uthi hvar landzände ther till brukes «

570 1595

13. Item om visse grendzer, så och en stadigh venskap begge
riker emellen.

14. Hureledes the store summor, som både förstinnen till Saxen
och Mechelborgh fordre af riket, som på theres brudschatt tilbake står,
så väl som hvadh köpmän och andre hafve att kräfvie, kunne aflagde
och betalte blifve?

15. Hvadh som medh rätte den unge hertig Johan skall hafve

» till sitt förstendöme, och hvilke och hure månge hans förmyndere vare

skole, om ther medh efter lagen skall hollit blifve?

16. Item uthi hvars förvarning thett skall leggies, som uthi den
unge herres omyndige år försambles kan?

17. Om den unge hertig Johan affaller, för än hans fru moder,
hure som då skall holles medh thett som drotningh Gunnill gifvit och
bebrefvet är af cronen och thett hon sigh af cronon tilbytt hafver; tes-
likes och om han lefver efter sin fru moder och barnlös dör, hure som
då om hans jordh och lösörer, bådhe thett hans fru moder gifvet är,
som förre är förmelt, och thett som honom elliest tilfallit är af cro-
none i fast och löst, skall hollit blifve?

18. Hvadh som till then unge enkiedrotnings mårgongåfve efter-

"lates kan och hure högt til ränte?

19. Om och the bythe, som drotningen hafver giordt med adelen
och andre och gifvit crone och schatthemen för frelse, thett hon se-
den hafver lagdt till sitt arf och eiget, må och skall kunnes beståes
eller ei

20. Hureledes den store oordning som i riket finnes i alle landz-
änder, ther ifrån cronon rappet och rycht blifver både en del och

annen, må förekommen och afskaffet varde?
21. Om icke af nöden vore, att konungs refst motte holles öfver
ulle?

22. Medh thett samme ransakes om the bythe, som adelen och
andre hafve giordt medh cronon, och förnimme, hure cronon kan för-
snelledt [vara], och der sådent befinnes, anthen samme bythe tilbake
kalle eller jenke lathe.

23. Gamble jordeböker upsökies och der efter ransakes, hvadh
som ifrå eronon kommit är, och medh hvadh beskedh.

24. Hureledes cronones bergverk måtte better stelles i verket her
efter än her til skedt är medh minste almogens tunge, efter thett är
thet eneste pålite, som man hafver tage till att betaele cronones skuldh
medl

25. Om skipsens förfärdning och uthredning, som man nu achter
sipsgårdh motte her efter [bättre] än

vestfart och hureledes cronones s
her till skedt är, blifve förestånder

26. Om icke af nöden vore att någre skip måtte årligen opsetties
att förbättre cronones skipsgård medh och åther någre af the gamble
sällies och föryttres cronon till bäste?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free