Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M.
M.
M.
M.
M.
M.
. och åcker, som nu iblandh adelen så väl som andre förmycket bruke
572 1595
36. Om stendernes [2: stedernes] privilegier icke motte öfverses
och rättes, hvarutinnen sådent behöfves?
37- Om vågh, pyndere och bissman, såsom och tynne och span,
icke motte beses och rättes i alle städher och göres en viss ordning,
hure ther medh skulle holles; och elliest göres vist köp opå öel, brödh
och annedt, hure dyrt thett skulle sätties årligen efter årsvexten?
38. Effter städerne sker theruthinnen mycket förnär och stort
hinder uthi theres handel och vandel, att adel, prester, fougdter, schrif-
. vere och andre bruke stor köpslagen vidh bergslagerne, om förden-
skuldh icke motte betänkies, hure vidt hvar och en motte efterlatit
vare till att handle?
39. Om thet och må tilstaedt vare, att adelen, prester, fougdter
och andre lathe uthföre spannemåll och andre ätende varor, öfverhetenes
samptycke föruthan?
40. Meden och Sverigis lagh mångestädes borde öfversedd och
efter skälighet rättet och förbättredt varde, när lägliget kunde vare
sådent bäst lathe förhender hafve?
41. Efter och fast olagligen tilgår medh köp, skifte, panthsätning
om och der opå [icke måtte] en serdeles ordningh och statute oprätt
42. Aldenstundh mångestädes i riket finnes godh lägenhet på
eronones almennings skogar, ther byer och torpeställer kunne oprettede
blifve uthan någen bolbyes skadhe och afsaknedt, om derföre icke bör
förordnes visse män, som der om i landzänderne ransakede och sådene
platzer uthdelede, och thet, som vore bygdt någen bolby till skade,
och sådent skäligen pröfvedt, kunde blifve afskaffet, och elliest kunde
handle medh almogen, att the och någedt hvar, thett them icke vore
besvärliget, hulpe till sådene by oprettels
43. Efter monge hafve förverfvet sigh store förläninger och fri-
heter och medh fast ringe tienest sådent förskylt, om dereffter icke
motte ransakes, hureledes och genom hvars förfordring sådent skedt
vore, och hvilke som niuthe mottes eller icke?
44. Endoch mynthet her i riket icke synnerligen mycket förhanden
är, så varder thett icke dess mindre förachtedt för thet tydske och
danske hit införes, emoth hvilket thet altidt like gåedt och än bettre
är, om derföre icke motte påbiudes, att thett svenske mynthet, bådhe
k. Göstafs och k. Johans, så väl thett bättre som ded sämbre, skulle
achtes och holles i thet värde, thet slagit och satt är, nembl. otte öre
på en mark, och fyre mark på en godh daler och inthet mer, alden-
stundh thett ringe mynthet är mindre satt, än thet i sig sielft är, och
ingen videre ådtskilnedt göre emellen the svenske, tyske och danske,
uthan opbäre alt för like fult som förbe:t är och hvilke som skulle
förordnes att hafve ther medh itt tilbörligt inseende och lathe straffe
them, som ther öfver brythe?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
