Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1595 573
45. Efter thett och någre finnes, så väl af adelen som andre, som
icke hafve underschrifvit Upsala förening, hure medh them skulle /
handlet blifve, om the och skulle städies uthi någre kall och embeter
eller icke?
46. Meden månge af krigsfolket uthi thenne förlidne feigdetidh äre
förlammede blefne och mist theres helse och sundhet för fienderne och
på besvärlige tugh och reser såsom och genom fengelse och elliest, /
om icke behöfves beställes visse rum och underhold, ther the väl kunne
örgde och uppeholdne blifve och hafve nödtorftigt oppehälle
47. Vill och betänkes, hureledes the rydske varur skole her effter
förtollede blifve i Räfle och Viborgh, att theregenom icke någen orede
opkommer.
48. Om her Claes Flemmingh icke motte blifve fordret hit till
Sverige och göre beskedh för den del han uthi fiendelandh bestält ”
hafver, f. N. hertigh Carl och riksens rådh ovetterligen;
teslikest her Arvedh Göstafsson kalles hit till Suderköpingh och
föreholles, hvarföre han fi.
N:ds hertigh Carls etc. monge bref och
stempninger försittit hafver?
49. När grendzerne äre lagde och fridhen medh bref och kors
ningh framdeles skall stadfest blifve, hvar och uthaf hvem sådent på
Sverigis rikis e skall [ Och om rådeli
zerne få Kexholm igen, för än medh sådene kc
är och then evigvarende frid besluten?
vore] lathe Ryd-
rssningh fulfölgdt
50. Effter man hafver visse kunskaper, att the Lybeske skole
hafve på vägen att Narfven nie skip, ther the achte att handle, såsom
och i fiord fyre therheden sendes, hure sakerne ther medh företages
skole, att thet som på fridzhandelen beslutet är icke motte förkrenkt
och till eventyrs en ny feigde theregenom förorsakedt varde?
51. Om academien i Upsala och dess personer måge blifve vidh
thet underholdh som tilförordnedt är?
52. Hvad som hvar och en uthi riksens rådh kan efterlates till
förläningh och underhold effter hvars och ens ståndh, omak och skicke-
lighet, hvad lagmansdöme, häredzrätt, kyrkietiende och annedt; hvadh
som andre af adel uthan rådz, som uthi riksens saker kunne brukede blifve,
kan efterlates till förläning af häredzretter, kyrkietiender och annedt,
så och the, som lust hafve att studere, hvadh ther till kan förordnes,
på thet man kunde bekomme skickelige personer att bruke i riksens
tienest?
53. Att och bisperne, hvar i sitt sticht, motte visse kyrkietiender
till theres underhold förordnedt blifve, såsom och capitulares vidh dom-
kyrkierne, hure månge the vare skole, och hure mycket hvariom till
underholdh skall efterlatit varde, och vidh hvadh kyrkior the thet be-
komme skole?
R.
R.
R.
R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
