Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M.
576 1595
Smålandh: om fördenskuldh icke motte legges högdt straff der opå,
att med samme ekefälning motte hafves fördrag
74. Thett befinnes och, att bådhe her i Östergötlandh som andre
landzänder monge embetzmän, såsom skräddere, skomakere och skin-
nere, gå by emillen, som ingestädes boendes äre, de der opsettie och
dyrke theres arbethe, efther som dem siälfvom synes: om och der opå
icke motte en viss ordning göres, hvad the uthi gärnings öre gifve
skulle, så och om the fremmende embetzmän, som kring landet drage
och her i riket ingen hemvist hafve, motte afskaffede blifve?
75"). Effter man förnimmer, att fisken mycket förminskes, ser-
deles i Norlanden, af then tvärtäpning och olaglige bygningh, genom
hvilken konungs ådren etc.: om fördenskuldh der opå icke motte itt
tilbörligit insehende holles?
76. I like måthe om siäls-afling, förminskes den och för den or-
saks skuldh, att then i olaglig tidh bruket varder: om fördenskuldh
sådane siälefång på någre år icke förbiudes motte, så frampt then trong
med speck och tråen, som Sverigis rike hafver haft så stor fordel uthaf,
blifver uthaf inthet?
77- Om elgefälningh, att then icke annerledes her efther i Nor-
landen brukes motte än tilförende skedt är, om höstetidh med gielder
och grafver.
78. Item fri fiäldh, som i förtiden var emillen bygden och Lappe-
markien, som vore tolf miel bredh, att ther om än nu så holles motte.
79. Att skinvarer och myket förminskes och icke så vanke som i
förtiden, förnimmer man vare orsaken att inthet opseende holles af
befalningsmännerne om tidh eller otidh: om fördenskuldh och ther opå
icke motte tilbörligit opseende ske och straff pålegges them, som
sådant i olaga tidh bruke?
80. Effter man förnimmer, att fugelen och synnerligen tiedren
ther af myket förminskes, att han icke får hafve sin lek, om och för-
thenskuldh icke motte ther opå tilbörligit insehende holles;
81. såsom och förbiudes then äggningh som sker om våren i
skäregårderne, der af siöfogelen myket förminskes?
82. Om och the, som af cronones någedt förlänt är, skole och
beholle tienden, konungs fodringen, som faller hvart tridie år, uthen
gärder och hielpeskatter, som till richsens bäste pålagde blifve?
83. Om icke behöfves, att tiende ransakning öfver allt riket holles
motte, och the straffes som orätte tiende uthgöre, såsom och the som
ingen tiende göre vele?
84. Betänkes, på hvadh sätt the monge ödes godz, som i riket
finnes, kunne blifve optagne, efter fougdterne och andre bruke engier
och annen lägenhet och lathe them i längderne inskrifve för ödegodz.
85. Effter monge husmän och annedt löst folk finnes kunne i landet,
som hvarken tienist eller uthskylder göre, huru med them handles skulle?
!) Något signum är ej utsatt för de följande punkterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
