- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
630

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

630 1595

som godzen utsätter kommer aldrig til sit arf igen, och hielper sådant
fast til monge slechters undergong; therföre synes bäst att på jorde
pantsetning motte sådanne ordning göres, nembl. 5 daler af 100, och
skole utskyllerne af godzen, som i pant stå, afkortes för samme 5
dalers årlige”? r[ente?].

Thett store prål och pracht, som på någre år upkomit är eblandh
Sverigis adel, skall och icke then ringeste orsak vara till monge fami-
liers och slechtz undergångh; therföre vil af nöden vare, att sådant af-
skaffes genom öfverhetenes alfvarlige förbudh och theropå g
lagh och ordning.

Ingen adelsman under grefveståndh gifve sine brud kläder medh
perler, gull eller edle stene eller medh kosteligit perlestickere värk,
eij heller skall ther till någen vare förknippet.

Thett måtte och vare förbudit, att ingen adelsman skall medh
gifftermål binde sigh vedh en ofrelst qvinnes person, såsom och icke
heller frelseqvinner eller jungfruer skole ofrelste män till ächta tage,
uthan thet sker medh konungens nåd. efterlatilse, så” frampt theris godz
icke skal gå under schatten eller och then man, som frelst gifte be-
kommer, kan frelse hos konungen förvärfve, när konungen hafver
sehedt mandom och fregdh hans?.

Lefver ende dotter efther fader och modher, the[n] samme ärfver
bådhe fädernis och mödernis arfvegodz.

Om he, stondh och gongh eblandh rådzpersoner, at thermedh
må skickeligen tilgå, är sådanne ordning giord, at” the, som innan råd
äre, skole beholle stond, sätte och gong, såsom the äre åldruge til och
lenge hafve varit i rådet, undentagendes rikis drotzet, rikis ma och
rikis cantzeller, och emellen grefve och friherre stond skal ingen åt-
skildnet hollis, uthan såsom the äre kompne och lengst hafve varit i
rådet til", så beholle och rumet, men uthan rådz, såsom the i stondet
äre til, och menige adel hvar efter som han är åldrig til, och skal
ingen, som icke är öfver 15 år, framdragis, ehvad stond han är, för
någen gamul, som bruket hafver varit i rikesens befalninger och höge
ärender. Samma ordning hollis med fruer och jungfruer såsom medh
theris herrer och männerne’?.

Om bröllop och the gester ther till skole biudes, hollis effther
lagen, doch eij så starke ridende som till konungs hof, och ? synnerlige
schole alle gästebod och gäster lages efter theris empne och förråd,
som kosten göre skole ’.

ris en

a). Urspr.: hertigh Birge jarl. b) Tillagdt. ce) Urspr.: doch ther som grefvestond
varder intagit i rådet, dhå beholle the högste rumet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free