Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1595 645
Förhandlingar med några af rikets råd i Vadstena.
Sedan riksdagen upplösts, stannade hertigen ännu en tid kvar i Söder-
köping men förflyttade sig i senare hälften af november till Vadstena, där
hertig Magnus” begrafning ägde rum och öfverläggningar sedermera pågingo
med några riksråd, som stannade kvar, delvis i anslutning till riksdagens
förhandlingar. Ett i Vadstena d. 13 dec. dateradt bref är undertecknadt
af Hog. Bielke, Gustaf Baner, Sten Baner, Jöran Posse och Erik Abrahams-
son (sistnämnda namn möjligen senare tillskrifvet), hvilka sålunda skulle
representera de närvarande riksråden.
Hertig Karls punkter till riksråden. Vadstena 1595 den 30 no-
vember.
Samtida afskrift i Rådslagssamlingen i Riksarkivet.
Opå thesse efter:ne punchter begärer h:ne f. hertig Carl
etc. att riksens rådh vele sin uttryckelige mening förnimme
lathe. Actum Vadstene den 30 nov. a:o etc. 1595.
1. Efter som the gode herrer väll är vetterligit, att riket uti
thenne långvarige feigde i stor geld kommet är, der som h. f. N. så
väll af furstelige
part i långh tidh theres mist och omburit hafve, om betalningen dage-
ligen besöcht och bekymbret varder, och man icke til visse vet, hvad
personer, som och andre, the ther sitt undsatt och en
uld som beståes kan, att riket är plichtigt vedergelle eller ei; om
för den skull vel:te g. h vele tage sigh före till att öfverse all riksens
geld och gifve theres uttryckelige meningh tillkenne, hvilket som be-
ståes och betales skall eller och icke må eller kan betalt varde, och
hvad skäl ther till vara kunne.
Ther näst, att endogh then hielp, som nu uti riket pålagd och utt-
giord varder, blifver undersåterne drygh och svår nogh till att uttgöre
de äre
för then oförmögenhet, som the genom förledne besvärlige fe
komne uti, så kan den då ringe förslå emot dett mykla, som i crone-
nes reckninge cammer befinnes att kraft varder; att the g. h. förden-
skull vele säie theres meningh och betenkiende, hvad medel och utt-
äger, som videre till riksens gäldz aflägningh finnes kunne.
3. Efter inge andre uttväger synes på färde vare än att the högre
ständer, så väll innan som utan rådz, måtte och hvar i sin stadh ther
till förhielpe, att för den skull the g. h. vele samsätie sigh, hvad som
the äre tillsinnes i then saken göre. Så vill och h. f. N. på sin side
af sitt egit furstendömes årlige upbördh läggie ther en vis summe till,
och icke [den] gången allene, utan sedan årligen, in till des all riksens
geldh aflagd varder, om alle andre vele göre thett samme.
CAROLUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
