- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
657

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1595 657

tränge sig här in och gå och drifve på bygden, måtte afvises, så frampt
the icke vele flyttie in i städerne, item ock inge guldsmeder hollas
antingen hos adelen eller hos någen, uthan att the blifve i städerne;
elliest blifver myken flärd och falst arbete giort.

Och efter med thet börderätzkiöp, som för någre år seden var
efterlathit, icke rätteligen är handlet vordet, uthan att när the hafve
löst samme godtz af cronen, hafve the väl der brede vid måst gifva
androm lika så myket; en part hafve och seden drifvit en olaglig
kiöpenskap dermed och såldt det bort i tridie och fierde mans hand;
derföre skall der om en laglig ransakning hålles, huru myket för hvart
hemman är uthgifvid vordet och hvem thet hafver opburit.

Så förnimmer man ock, at när oxer skole uthgöres och updrifves
och smörskatten upbäres, att bönderne då blifve trängde til att uthgöre
der brede vid driftepenninger, skrifvere penninger och annet sådant;
så skall ock ther om ransakes och seden en viss ordning göres, så
myket som skäligit vore, och ingen deröfver besväres. Så skall ock
vare förbudit all victualie, såsom ock all lefvendes boskap att uthföre
heller uthdrifve af riket, såsom ock älgshuder och bockskin, hvilke väl
kunne blifve här inrikis beredde och förslitne.

Hvad krigsfolket tilkommer, efter thet uthi thesse förlidne år myket
ondt hafver lidit och en part komne på stor skade, derföre hafver h.
f. N. med sampt riksens råd för christeligit och rättvist ansedt, att the
förlammede och ille farne krigsmän vist och skäligit uppehälle måtte
tildeles, om hvilket skall ransakes och theres höfvitzmän och befel
gifve der vitnesbörd på, när och hvar the skaden bekommit hafve, och
thesse uthskickade hafve derom besked tilbaka igen.

Ytterligere efter ock med dommare embeterne här i riket handles
ofliteligen, så att the som häredzhöfdinger äre minste parten sittie sielfve
uthan settie andre oförståndige i deres stad, icke heller holle theres
domböker så clare, som thet sig borde; derföre skole the som häredz-
höfdinger äre vare förplichtede, när the icke hafve the förfall, som i
lagen förmelles, att settie sielfve för rätte, thet minste the tre tings-
timmer om året, som lag förmeller, och lefrere förseglede domböker,
en i thet k:ge cantzeli, en lagmannen, tridie häredzkiste. Der opå skal
svoren heredznempd hafve acht och opseende, att thet så årligen hållet
blifver. Så skall och icke her efter nogen häredzhöfdinge hafve mer
än en häredzrett och ju ingen lagmansdom och häredzrätt i en lag-
sagu. Så skall och ingen sak hemligen förlikes vid straff tilgörende.
Sker thet af fougter och befalningsmän, de skole blifve straffede och
afsatte. Gör thet nogen af adel eller frälsed, hafve förbrutit sin sak
och saköres rättighet, fördy alle saker bör med lag och rätt förhöres,
och dock lickvel hvars och ens frihet och rättighet oförkrencht. Så
skal och allom vara förbudit, så väl adel som cronones befalningsmän
en sak högre än lag medgifver. Så är

och dommere, at skerpe no

ock nu bevilget, att lagmansränten, så som ock kongsfodringen, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free