Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694 1595
uthaf myken oordning folgd är och månge åtskillelige regerninger,
hvilket i lengden kunde lende rikit til alsom störste skade och förderf;
och ändock att h:te k. M. h. f. N. och riksens råd en fulmacht på
regerningen tilsendt hade, der emot igen en reversal eskat, såsom ock
elliest en ordning ther bredhe vid författe låthit, [så hafver dock likvel
alt sådant varit ofulkomligit och icke efter thenne riks lägenhet nog-
sampt öfvervägit och beslutit], så att hvarken h. f. N. eller v:te herrer
af riksens råd hafve ståt til then samme aldeles att aname — hvad fel
deruthi finnes måge thesse uthskickede uthvise och förklare; hvarföre
och thå strax efter h. k. M:tz bortfärd en annen förening emellen h:te
furste och riksens rådh giord och uprättet blef i thet förhopp, att efter
deruthi är nogsampt förbetinget hvadh både k. M. och the som på h.
k. M:tz vägne regeringen skulle förestå, såsom ock undersåterne, göre
och niute borde, att alle stender, embitzmän och befalningsmän uthi
riket skulle sig ther efther [hafve] förhållit; men efter thet icke sket
är, uthan månge vele göre af theres eigne och enskilte råd hvad them
synes, riket til merkelig skade, som särdeles i then landzende Findland
sket är, derföre är h. f. N. vorden förorsaket denne riksdag att hålle
och hafver sig nu öfver sådanne brister myket besvärat och ther brede
vid begäret — med mindre sådhan bot råddes med almenneligit ja och
samptycke — att afstå med regerningen och thess omsorg och bekymber.
Så efter thet att k. M. etc. sielf, medhen h. k. M. var här i riket, af
h. f. N. begäret hafver att han regerningen förestå ville och h. f. N.
fram för någen annen ther om betrodt, derföre hafve samptl. ständer
nu på nytt begäret, att h. f. N. sig ther uthi vill obesväret lathe be-
finne. Och efter thet ingen ting är nyttigere, så väl här som i all
ander land och konungariker, än som samdrecht och enighet och en
regerning och ett rådslag, är ock icke allenest skadeligit uthan ock
riket til vanheder, att så månge och enskilte skole göre af eiget beten-
kende hvadh hvar honom lyster och icke vare en regering undergifne,
såsom thet sig med rätte borde och i alle väl ordnede konunge riker,
jemväl ock här i Sverige tilförene, när konungen hafver uthrikes varit,
är hållit vordit och än, seden thet ett arfrike blef, hafver varit förordnet;
derföre är nu på nytt en regernings forma besluten vorden, sådanne
som kan vare bådhe konungen och riket nyttigt. Begäres förthen-
skuld af ridderskap, adel, friborne, frelsesmän sampt clerkeri och krigs-
befel, att the samme förening brede vidh andre Sverigis rikis stender
ville underskrifve och försigle och icke tage någre andres råd eller hotande
derföre, hvilke mere achte sitt, än hvad riket i längden kan vare nyttigt
och gagneligit; förse sig förthenskuld, att the såsom Sverigis crones
incorporerede lemmer sig icke i nogen måtte ifrå thet, som her giort
och beslutet är, varde afsyndrandes och således förorsake noget, som
i lengden icke väl försvarligit, uthan fäderneslandet till störste skade
och farlighet vara kan, althenstund här inthet någet annet är vordet
handlet och beslutet än thet som vår religion til styrkie och macht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
