Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1596 737
Flemingen och begäre, att h. k. M. vill tillstädie, att han måtte stå
tillrette, icke för ded enkanneligen, att han sig i Suderköpings beslutt
hafver förvägredt, uten för hvad annet, som man kan hafve honum
med rätte att tilltale, hvilked man väll kunde lide att ded skedde i
konungens närvare heller och andres förståndiges och oveldes, som
h. k. M. i sin stad till den saken techtes och borde förordne, med de
skäl som der till hörde, och i medlertid leggie ned all krigsrustning,
såsom och heden tillseijes, att honum inthet öfvervåld skulle tillfoges,
så vore förmodendes att h. k. M. icke skulle vele, såsom eij heller
borde sådent förvägre. Dhessföruten är inted tvifvel, att de sändebudh,
som seijes skole komme, varde gifvendes orsak, hvarutaf seden kann
fölie sätt och medel dertill, såsom och då ytterligere kann förnimmes
konungens mening om regeringen, såsom h. k. M. sielf schrefvet hafver,
efter hvilked kann s alle rådhslag nödtorfteligen kunna blifve för-
andrede. Der brede vidh synes och rådeliged, att h. f. N. sampt rik-
sens råd schrefve et bref till adelen och krigsfolked i Finland, allt annet
utelatendes och allenest ded, att efter mann förnimmer, ded de äre i
uprustning och göre sådene krigstillredning, der man doch nu inge
uttlendske fiender vet, att man fördenskuld begärer vete, hvart de hafve
achted sig dermed, heller om vi på denne siden skole hafve noged för
dem att befruchte, att the då, som sed och bruk, göre den redelige
åthvarning, heller om dhe äre tillsinnes att före noged krigh för h.
Claes Flemi[n]gs skuld och för ded som i Söderköping giord är, efter
dhed hafver varit f:te h. Claes synnerligen misshageliged, den ded och
fast värre, änn med skäll heller sanningh ske kan, mången erligh mandz
gode nampn och rychte till förkränkelse uttydt och hos konungen,
then the ju så troligen tient och ment hafve och ännu göre, som han
heller någen annen, hvad nampn han hälst hafve kan, angifvit hafver,
och att the uttryckeligen förklare sigh, om de icke vele blifve vidh
konungens ed och försäkring, som i chröningen hafver varit låfvedt och
afhandlet, och om de sig deremot i konungens från heller närvare ville
bruke lathe, och om de i allt annedt, Söderköpings afsked oförmält,
icke vele vare h. f. N. och riksens rådz regering till k. M. och riksens
gagn och beste, i allt ded lagliged och tilbörliged är, undergifne heller
Flemingen allene, med annet mere som h. f. N. syntes gott vare. Till
Lifland i like måtte.
Dhernest i medlertid att dette bestältes, måtte man så herefter som
hertill nödtorfteligen förordne om regementz och riksens saker, efter
alles vår edh och trohet, så myked mögeliged vare kunde; och när
sakerne således bestelte blifve, är visserligen till att förmode, att Fle-
mingens orolige företagende, som han nu så högt spent hafver, måtte
som och icke heller troliged är,
omsider falle och blifve till inthet,
att han ded på ded sätt i den landzende lenge kan uthföre. Så varder
och uten allt hinder den venskap, som emillen honum och flere på
then side kann giord vare, med tidzens förlöpende väll förkolne, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
