Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1596
råd ther om påmint och thet samma i 5 vekor, mädan vi här varid
hafve, dageligen giort, hvilked doch ennu in till denne tid icke kunnad
komma till någet beslut, nödgas vi fördenskull att begifve oss hädan,
effter vi här platt inted till riksens besta hafve kunnat utrette, och med
alle sacker latte bestå, intilltes SE ricksens stender kunne förenne
sig ehvad vidare kan vare till k. M. och ricksens beste att företaga, dy
RE oss på sådant sätt med regeringen att bekymbre, hvilked hvarken
k. M. eller och ricket gangneliget är, utan oss till alsom största olägen-
het 8 besvär, äre vi icke till sinnes. Dette begäre vi att the g. m. som
här till städes äre både aff ridderskapet och adellen och andre erlige
men flere velle öfverväge och betänke och i beste mening uptage.
300 Riksrådens svar på hertigens muntliga framställning den 16 oktober.
Stockholm 1596 den 19 oktober.
Original bland Rådslag i Riksarkivet jämfördt med en samtida
afskrift bland Riksdagsakta i Riksarkivet med påteckni Rick-
sens rådz svar på f. N. hertig Carls puncter, som h. f. N. fram
satte dem muntligen den 16 octo. anno 96. Vidh denne för:ne
ar hafver och ricksens ridderskap och adel blifve veled och
inge andre gifvits. Vid tryckningen är afskriftens stafning följd
utom i fråga om underskrifterna. Äfven i Jöran Posses kopiebok
finns en afskrift.
Riksens rådz svar på någre puncter, som h:ne f. hertig
Carl etc. nest förledne lögerdag för them, som då till städes
vore, framsatte och då någerlunde strax till svared, doch,
meden de icke alle vore tilstädes, omsider till ytterligit sampt-
ligit beslut upskuttid. Actum Stocholm den 19 oct. 96.
Först om h. f. N. skall blifve vid regeringen och om thet är nyttigt
eller icke: derpå är riksens rådz ödm. svar, att hvad nyttighetten eller
skadan tillkommer, som theraf föllie kunne, der h. f. N. thet giörandes
eller låttandes vorde, thet kunne the såsom meniskor icke vetta, effter
sådant är Gud allena bekändt och som offtast hender, att efter ett vel-
ment rådslag en ömblig utgång föllier. Elliest för theres personer, så-
vidt the med theres förstånd, effter som nu alle lägenheter förevette,
räckie kunne, synes them icke vara nyttigt att h, f. N. thet nu öfver-
gifver utan blifver ther vid, k. M. ezc. till tryghet och fädernes riket
sampt des trogne inbyggiere till gagn och gode, effter som i fiord
så års besluttid var, serdeles och mädan thet h. f. N. af desse ner-
varande sendebud icke är upsagt vordet, eij heller, thet them är vitter-
liget, af konungen någen annen förandring giordt eller androm någ
fulmackt gifven. De för deres personer vele bevisse h. f. N. then tryg-
het och bistånd, som föreningen innehåller och de sig uti nestförgångne
inlagde skreff[t] ytterligare förklarad hafve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
