Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1596 775
the måge svara, som ther til hulpit och rådgifvit hafve allenest för then
tränchten och begären skuld som de hafve haft til at regere och ther på
giort et särdeles besluth, richsens ständer aldeles ovitterligit, så at the
skole vara i konungens frånvare siu, som landet och konungeriket styra
skulle, det som nu och är och kommer i sielfve värket och ännu dag-
lige stämples. Män hvadh gagn der effter vil fölie i längden, thet
varder richsens undersåther medh tiden förnimmandes, förty ju flere
kocker, ju mindre i grythen, som man pläger säija. Öfver alt thetta,
så vore månge höge personer och konunge döttrer, som theres brud-
skat her af riket krafde och än kräfvie, hvilket man them icke hvarken
efter lagh, tästamente och arfföreningh neka kunne. Therföre vore ju
orsaker nog på färde, hvarföre man moste besökia undersåtherne om
hielp och biståndh, efter inge andre uthväger för handen vore, och är
thenne skatt fast ringa emot the månge och store beskattninger och
finantzer, som i thenna åren vankat hafve eder och hele richsens under-
såther til märkeligh tungo och besväringh, som hafve varit the olaglige
gärder, gårdeköp och annat mere, som vore förlångt at upräkne, ther
egenom en hop partiske menniskior hafve söcht sin egin nytte och
fordel och store ägedelar samman lagdt, så at en part af dem nu sittie
och hafve af almogens mod[z] och blodz uthsugelse jul och gode dagar,
och är icke den ringeste penningh af en sådana dråpeligh summo til
richsens nytto användt eller någen sinn derföre räkenskap giordt, ther
dogh af thenne ringe hielpe skatt månge richsens gäldh äre betalte
vordne och månge der medh til fridz stälte af thet, som nu uthkommit är.
Hvadh the runda löfte och tilsäijelse tilkommer, som uti för:ne bref
författade äre, så ändogh vi intet tvifle, at k. M. på sin side fliteligen
der öfver varder hållandes, at I icke med nägen oflag]ligh tunge skole
besvärade varde, medh mindre riksens lägenhet annorlunde tilsäije kan,
så ligger dogh haren icke der. utan thet är allenast ett grep af then
orolige påveske hopen uptäncht til att komma split och oenighet her
i riket, på thet the deste bätre må främia theres upsåt och vilie medh
deres falske religion. Förty the kunne [väl] märkie, at hvar the skole
hafve sin framgångh, tå kan thet icke ske mädan richsens inbyggiare
enige och ens til sinnes äre utan moste först jämmerligh krigh och
blodzuthgiutelse varda fört på banen, efter som the thet spelet mester-
ligen uti Frankrike och Niderlandh någre år drifvit hafve och än för
händer hafs i Pålandh, hvar theras anslagh finge hafva sin framgångh.
Män der, Gudh förbiude, att the finge öfverhanden, då skulle I först
förnimma, huru stor lisan ville vara för almogen, thy då moste de
först vara förtänchte at byggia up alle förfalne och niderbrutne clöster,
sädan ville icke en ringe penninge summa behöfves til at köpa hälge-
domer i Rom och andre främmande orter och låta them hit i landet
[föra?], efter the helgedomer, som her tilförende varit hafve och store
summe penninge kosted, medh klöstern plat förskingrade äre. Thess-
likes vorde och s. Peders penningh intet förgätin och thet till et straf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
