Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806 1597
egenom f:de fullmachter och nye befalningsmän förhindrede, så
at riket på sådant sätt aldrig kommer till någet förrådh igen,
såsom icke heller någen geldh aflagde, riket til merkelig skade
och förtal; och ther til medh, hvar någet fiendtligit riket på-
komme, thet Gudh nåd. afvende, tå finnes intet i förrådh, thet
man til riksens försvar bruke kunne, effter som och riksens
inkomst mestedels i thenne tu år, medan h. k. M. hafver uth-
ländes varit, egenom stor oordning, effter hvar hafver tagit till,
som honom sielf hafver behaget, litet heller fast intet achten-
des, hvadh vi ther emot hafve sagdt heller förbudit, at nu
uthi eronones dräzel fast ringe finnes, hvilket alt länder h. k.
M. sielf och hele riket till alsomstörste skade och förderf, ther-
egenom och riket varder satt uthi högste och störste fare.
Och äre af f:te h. k. M:z ståthållere, som uthi landzänderne
förordnede äre at stå regeringen före, icke en, som hafver
velet samtyckt till thet som uthi Suderköping enhelleligen och
medh tidigt rådh hafver varit bevilliget och beslutet, uthan sigh
aldeles både lönligen och uppenbarligen ther emot uplagdt,
som är h. Erich Göstafson, hvilken befalningen är gifven uthi
Vestergötland, h. Arfvidh Göstafson i Östergötland, Carl Göstaf-
son i Småland och h. Claus i Findland, then finske almogen
till litet gagn, och kan ske, hvar en part icke hade haft nå-
gen fare och försyn för oss, tå hade allehande kunnet sigh
yppa här på thenne sidhon uthi riket, som skadeligere varit
hade, effter förmodeligit är, at så månge befalningsmän sigh
neppeligen hade kunnet förlike, ändoch the nu alle väl synes
vare ens, doch litet till thet gemene bäste, såsom nu är upå-
synt och än i längden yterligere varder befunnet, hvar therés
handlinger få mere framgång, thet doch Gudh nådigest afvende,
effter thet synes vele lände til fäderneslandsens förderf och
skade. Öfver alt thette så äre och någre öpne bref här och
thär i landzänderne instungne, theruthinnan oss beskylles, at
vi skole hafve lagdt almogen beskattninger och annen tunga
på, och allthenstund edher allom väl vetterligit är, at vi mere
hafve beflitet oss, then stackote tidh vi hafve regeringen före-
ståt, at afskaffe all olagligh tunga och besväring, som allmo-
gen här till förmyckit hafver varit upålagdt och betunget medh,
än at vi någen del skulle upåleggie, som undersåterne till be-
sväring vare skulle; therföre förse vi oss til edher alle och
hvar i sin stadh, at I uthi then måtte vette oss til at ursechte
och försvare. Hvad och then hielp tilkommer, som til riksens
geldz afbetalning bevilliget vardt i Suderköping, then hafve vi
icke upåbudit, eij heller haft ther lust heller behag till, myckit
mindre nutet ther en penning uthaf till gode, utan så myckit
som utaf undersåterne uthgiordt och oss till hande kommit är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
