Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
830 1597
förstånd och förmåge som ärlige svenske män ägner och bör och vi
tryggel. både för Gudh, alle ärlige och ovälde förståndige inlendske
och utländske medh ett gott samvet tryggel. kunna försvare, det vi
och in i döden göre vele, ehuru vi och af en part kunna vara miss
trodde och illa utmålade, doch Gudh ske lof uthan brott och förskyl-
lan. Och befale ete. Datum den jan. anno etc. 1597.
Nils Gyldenstierne Gustaf Baner Erich Sparre Claus Bielke
Sten Baner Thure Bielke Jören Påsse
Såsom ett resultat af sammanträdet lärer äfven få betraktas den skrif-
velse som i riksrådens namn afläts till ständerna i Arboga.
Om ärkebiskopens förhållande vid denna tid uppgåfvo professorerna i Upp-
a år 1606 vid den rannsakning, som då anställdes, bland annat, att han
efter herredagen i Stockholm hösten 1596 börjat »slå sig till riksens råd>,
att han för capitulares lät uppläsa de »vexleskrifter», som utbyttes mellan
hertigen och riksråden; att han persvaderade capitulares att skrifva till kon.
smund och samtycka till den regementsordning, som konungen insändt,
hvilket han själf skulle ha gjort och »hans bref utviser, hvilket h. k. M. nu
regerendes något derefter kom tilhanda», något som emellertid capitulares
ogillade, på samma gång som de tyckte illa vara, att han dem oåtspord
skrifvit konungen till; att han, sedan kon. Sigismunds förbud mot Arboga
riksdag ankommit, afrådde några af prästerskapet både på landsbygden och i
Stockholm att besöka mötet, hvaremot Nicolaus Botniensis, Jacobus Erici och
Paulinus rådt tvärt emot; att M. Nicolaus och M. Paulinus, när de kommo
tillbaka till Uppsala, med anledning däraf hårdt tilltalat ärkebiskopen, hvilken
emellertid till sist tycktes komma på andra tankar, efter hvad han visade, när
han besökte tjugondedagsmarknaden i Enköping (jämf. professorernas be-
rättelse den 8 aug. 1606, bland »Handlingar ang. ärkebiskopens och pro-
fessorernas förhållande 1597, 1598> i Riksarkivet i saml. »Handlingar ang.
politiska förhållanden 1595—1598>.)"
Hertig Karl till riksdrotsen Nils Gyllenstierna om riksdagen i Ar-
boga m. m. Västerås 1597 den 14 januari.
Hertig Karls registratur 1597 P. I fol. 11 under rubriken: »Svar
opå drotzetens her Niels Gyldenstiernes skrifvelse. Af Vesterårs
den 14 januarii år etc. 97», jämfördt med originalet i N. Gyllen-
stiernas brefsamling i K. biblioteket
Karl etc. Vår etc. Vi hafve bekommit ider skrifvelse, her drot-
zet, uthi hvilken I underdånl. begäre, att effter idre sönner står någen
del tilbake på theres förtiente lön och besåldningh, der opå I hafve
sendt register, hure myckit thet sig belöper, att vi vele göre thenn
t E. M. Fant uppger i en >Dissertatio de vita Abrahami Angermanni archiepiscopi
Upsaliensis> (1802), sid. 5, att ärkebiskopen jämte biskopen i Strängnäs Petrus Jona och
biskopen i Västerås Olaus Stephani Bellinus afgifvit en protest mot riksdagen i Arboga
och citerar >in Ausis Caroli, p. 21>. I skriften >Ausa illustriss principis domini Caroli
Sudermannix etc. ducis> (1598) shar det ej lyckats upptäcka någonting därom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
