Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597 861
betungat allmogen medh skiutzfärder. Tillfrågades så ständernes, om
medh deras tal och rychte om honom hade varet sanning? Herr Omneshk
svarade: de hade lugit. Dernäst frågade fursten: om de ville hielpa
till att låta straffa dem? Herr Omnest ropade medh ett liud, ja, ja, ja.
Fursten sade ytterligare: hvad k. M:tz bref, som de upläsa låtit, vid-
kommer, låte vi dem blifva uthi sitt värde, men lögnare och äreför-
gätare hafva igenom osanfärdigh berättelse förorsakat, att sådana äre
skrefne vordne. Ofvanbe:te tre adelspersoner stode imedlertid på knä
vidh borgen. Fursten frågade ständerne, för hvadh män de achtas
borde, som den ene dagen hade andre ord, än såsom den andre? Till-
sporde och tillika fångarne, om de icke hade underskrifvit Suderköpings
beslut? Det nekade de icke. Fursten sade: I hafve hållit edert löffte
som äreförgätare. Herr Omnesk ropade: de äre skälmar och förrädare.
Framträdde så her Liung i Kalajoki och anklagade Knut Bengtsson,
att han dagen tillförende hade förvarnat honom, säijandes: en dag varder
tu ståendes på knä för alt det, som du här bestält hafver. Sedan ro-
pades åter af almogen, att Knut Bengtsson skulle aflifvasi. Andre
ypperliget mäné ymkade honom och sade: bättre Gud den, som kom-
mer för allmogens domb. Ytterligare, när det kom till den artikeln
om de 6 vekor, hvilke förunnas skulle dem, som till detta möthe eij
tillstädes kombne vore, sigh att betänkia hvadh heller de ville förena
sigh heller icke medh närvarande riksens ständer öfver det, som här
var blefvet afhandlat, då ropade almogen: inge sex vekor skole för-
unnas dem, ty det är en för långan dag; de kunna väl innan en
kortare tidh besinna sigh. Dernäst vardt upläsin forma legationis in
Poloniam och det varade nästan en hel timma. Aldrasidst las secre-
teraren Per Nilsson effter furstens befalning beskrifningen om up-
hofvet till den feigd, som kommen var emillan Flemmingen och all-
mogen uthi Österbotn. Fursten tillsporde dereffter ständerne, om the
ville, att Abraham Melchersson, som/ Flämmingens medhäållare varit
hade,/ skulle straffas till lifvet. Det begärades af allom. Fursten låf-
vade fördenskull, att han andra dagen ville låta hafva honom för en
rätt, och der medh bödh han ständerne den gäng fara väl.
Den 1 martii lefvererades uthur furstens cantzli ständerne till-
handa riksdagsbeslutet, såsom h. f. N. det då hade förfärdiga låtet.
Den 2 martii komme de förnämbste af hvart ständ tillsammans i
kyrkioherdens gård, der som bisperne gäste. Och effter de hade furstens
tillstädielse, att de uthi beslutet alt det förandra måtte, som dem tych-
tes skäligt och nödigt vara, derföre författade de alle sine insager dere-
moth skriffteligen. Och detsamme blef sedan om afftonen klåckan fem
på rådhuset upläset i alle ständernes värvaro och altså beslutit, att
man det fursten tillhanda lefverera skull. Sielfve insagorne voro desse:
1) att hertigen skulle låta sättia sitt nampn främst i beslutet, medan af
h. f. N. ständerne till dette möthe hade varit öfvertalte och h. f. N.
sielf artiklarne stält hade; 2) om det eliest skulle komma till någon
Riksdagsakter. III. 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
