Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597 927
göres behof, meden så stor syndringh, örligh och krigh i alle landz-
ender uti riket opkommit äre och landzens ytterste förderf synnes
velle ästunde, hvilket the och uti sin skrifvelse bekenne, ther the kalle
thette riket ett fattigt och bedröfvet rike, till hvilket the sielfve fast
hafve hulpit. Men ther thet skall hetes vare giordt emot thette och
andre landz loflige bruk, at h. f. N. hafver i samme mandat låtet settie
någre vilkor, doch icke, som riksens rådh skrifve, tunge och besverlige
utan the, som med sielfve handelen aldeles öfverens komme och theraf
rätteligen föllie, som är, at the, som samme möte icke besökie ville
och hielpe till, att k. M. motte komme i riket igen och then olycke
och landzens förderf, som synes visserl. villie tilstunde, hielpe till at
förekomme och afverie, the skola achtes för sådanne män, som sin
rätte konungs närvare icke gerne såge och sitt fäderneslandh icke vell
mene;" thet och riksens rådh hafve tillagt till samme mandat, att the,
som icke vele komme, skole blifve hemptede, therutinnen hafve the
giordt h. f. N. stor orätt och h. f. N. en osanferdigh beskylningh för-
vitt, ty h. f. N. är ingen tyrann utan en christen förste, then hvarken
mot them eller någen annen emot lag och rätt ville heller hafver handle
låtidt heller någen voldföre, utan hafver berammet effter andre landz
loflige bruk et frit möthe, till hvilket hvar motte komme, som komme
ville, och vare therifrån, som icke vele tilstädes komma, uti hvilket
hvariom och enom hafver frit varit seije sin meningh. Doch kann
man deruppå märke, huru troligen de sitt fäderneslandh mene, som
uti sådane landzens ynkeliga tilståndh icke hafve veladt komme til-
stedes och sitt gode rådh uti sådane vichtige och anliggiende saker
meddele, thet doch theres edh krefver, och endoch k. M:tz strenge
förbudz bref var kommit, att alle stender sig ifrå samme möte vidh
h. k. M:tz störste vrede och onåde skulle hålle, så bör doch thet icke
så myket gälle, at samme förskrifningh skulle achtes therföre olaglig
eller af riksens rådh blifva försitten, ty först så är ingen tvifvelsmål at,
[ther] h. k. M. hade vist hvadh nödh, som uppå ferde varit och thenne
riksdag förorsaket, såsom och hvadh thär skulle förhandles, då hade
h. k. M. [icke] allenest den icke förbudit utan med sin k. bref påbudit,
effter högste nöden så hafver krefvet och h. k. M:tz höghet och [myn-
dighet] icke i någen måtte är förnär skedt. Thernest är man icke
plichtig k:ge budh vidare stånde enn som försvarliget kan vare både
för Gud och mannom, och effter högviktige orsaker hafve nu varit
för handen, hvilke h. k. M. och hele riksens velfärdh hafve angullit,
therföre bör thet mere achtes än någet förbudh. Till thet tridie så
hafver ock h. k. M. mycket hårdare protesteret och sig besveret,
när Söderköpings herredag höltz, och är doch samme protestation och
förbudh af riksens rådh sielfve ofulkommelig achtet. Hvi skulle doch
thet nu icke vare rättvist, som då syntes dem sielfve fri(!) oryggeligit:?
: Satsbyggnaden är korrumperad, men var så måhända redan i originalet.
2 De två sista orden tydligen felskrifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
