Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597 975
mig vittnesbörd; hafver och aldrig tillförene förstådt, at det Polniske
riket skulle hafva varit salig etc. k. Johan updragit. Hvad i Arboga
och blef beslutet af k. Erik och rådet, som då våre, var mig icke
heller vitterligit, ty jag var då i Ängelland stadd; at jag skulle och
hafva varit tillspord, om rådeligit vore h:te k. M:ts bref skulle blifva
opläsit i landsänderne, som välbördig Lindorm Nielsson hade med sig,
det är icke heller skiedt. Hvad I, g. h., hafve giort, det kan vara
eder vitterligit, förty brefven blefve i landsänderne opläsne, förän jag
något viste deraf, så och hvad med bisperne och clerkeriet skall vara
förhandlat om de ceremonier, efter såsom h. f. N. rådet beskyller och
viter, och annat mere, som uti samma svar författat är, det är mig
och ovitterligit, hvilket mig nu på mine gamle dagar fast bedröfvar,
att eder, g. h., och mig til äfventyrs med uti denne min ålderdoms
tid skall sådant tillvitas, om jag elljest uti alt blifver och med beskyllat,
förty jag hafver alt intil denne dag, des Gudi lof, kunnat frija mig för
sådane beskyllningar och snarast sagt vedermöda.
Dernäst, såsom I, g. h., låte förstå, at I vele begiära förlängning
på tiden at förklara eder, om I vele blifva vid det Arbogiske beslut
eller icke, samt ständerne i Småland och Vestergötland, som och på
samme riksdag icke varit hafve, så väl som I, så ville fuller det vara
för nöden, efter som jag uti mitt svar til h:te furste hafver förstå låtit,
efter som I af copien väl varde förnimme[nde?], hafver och deruti
staden och platzen namngifvit, som är Söderköping. Om jag kan
komma dit, står uti Guds alsmäktigestes händer och blifva bekymrat”
uti denna min ålderdom och svaghet, som nu ro och lisa borde hafva,
i monga riksens saker härefter, derom jag och hafver giordt min rätt-
mätige enskyllan och ursäkt uti min skrifvelse til eder, g. h., med Jo-
han Knutson, gifvit honom och mundtlig tillkänna hvad mitt betän-
kande är om det, som förhandlat är i Arboga riksdag, det dock lide-
ligit är, efter derom tillförene både i Upsala concilium så och i Sö-
derköping förhandlat är, så mycket som jag kan förstå, ändock nog
förvites oss, att vi Söderköpings afskied icke hafva hollit och blifva
alt för mycket beskylte, det Gud vare hemstält, och begärer nu til
beslut vänl. och kärligen, såsom ofta tillförende, att I, g. h., vele hafva
mig förskonat härefter med monge riksens ärender och låta mig
nu hafva ro och hvila uti denne min ålderdoms svage oförmögenhet,
och är jag, såsom I skrifve, k. g. h., den äldste, som jag är, så borde
mig vara förskonadt och niute min ålderdom det til godo, som andre
är medfarit, förty jag vet nu mindre än I, gode herrar. För mit höge
kall skull hafver jag icke heller tillägnat mig någon synnerlig prerogativ(?)
utan hvad som I, g: h., hafve beslutet, det hafver [jag] samtyckt och
och för godt aktat, så at jag uti intet rådslag hafver giort någet före-
träd för eder, utan holler eder like med mig, såsom nogsamt bevist är
+ Några ord synas fattas i det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
