Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Barren Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Vem är det?» svarar en mjuk kvinnoröst.
»En vän. Jag har kommit för att befria er.»
Han hör ett sakta utrop av förvåning. Därpå säger hon:
»Jag måste kläda mig. Kan jag verkligen komma ut?»
»Ja, vägen är fri», förkunnar han.
Med detsamma höras raska steg på planen utanför huset.
Detektiven griper pistolen, ty situationen börjar bli
kritisk. Stegen lutar mot väggen, och han själv på dess
översta tinnar inbegripen i samtal med fången!
»Vad är det?» frågar hon oroligt. »Är någon fara å färde?»
»Öppna genast!» ber han. »Det finns folk i närheten,
och det är bäst, om jag står vid er sida, när de
komma. Jag måste befria er med våld.»
Fönstret öppnas genast.
Just som han står i begrepp att göra språnget,
gripes han av två par armar. Pistolen ryckes ur hans
hand. Som han ej återvunnit jämnvikten, kastas han
till golvet, och ännu ett par karlar skynda till för
att övermanna honom.
Allt har således blott varit en fälla.
Mr Kemlik inser, att allt motstånd är fåfängt. Inom
ett par minuter har man bundit honom och tänt ljus.
Hans första blick gäller miss Meixner.
Hon finns ej i rummet men väl en annan ung kvinna, som
spelat hennes roll för att leda honom mot fördärvet.
»Så fick vi er dock fast till slut, mr Kemlik», säger
en av de maskerade männen. »Ni började bli besvärlig
i edra efterforskningar, och det var på hög tid,
att vi gjorde er oskadlig.»
Detektiven svarar ej. Han har blivit besegrad, och
intet är att göra åt den saken.
Han gör sig inga illusioner om det öde, som förestår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
