Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. På kryssning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan de äta, kominer styrmannen springande med andan i halsen.
»En amerikansk kryssare förut», förkunnar han. »Den
håller västlig kurs.»
Kaptenen kliar sig i nacken.
»Ja, inte tror jag, att den stoppar, men vi kunna ju
försöka», säger han, i det han torkar sig om munnen
med servietten. »Det värsta, som kan hända är,
att vi få vänta tills nästa tillfälle. Kom gossar,
så fresta vi på!»
De båda fripassagerarna låta ej bedja sig tvenne
gånger utan skynda efter den välvillige kaptenen.
Signalboken studeras, och snart flyger den första
signalen i topp.
»Vill ni taga passagerare med er?»
Innan kryssaren ännu hunnit svara, hissar barken en ny signal.
»Det är skeppsbrutna.»
Svaret kommer genast.
»Vilka äro de?»
Därpå följa flera signaler från barken, vilka
sammansätta forma meningen.
»Offer för Svarta Handen. Hjälp att få förbrytarna fast.»
Härpå svarar kryssaren till gossarnas lättnad.
»Lägg bi!»
Barken lovar, skot och brassar halas in, tills hon
kommer så nära vinden som möjligt. Då brassas förens
råsegel back, och hon ligger stilla, mjukt dansande
för sjöarna.
»Vi sätta ut båt», meddelar kryssaren, som närmat
sig på till en halv kabellängds avstånd.
En gigg svänges hastigt och lustigt ut. Man ser, att
manövern utföres av vant folk. Samtidigt som den tar
sjön, krokar man loss taljorna, och den lilla båten
ilar för jämna lugna årtag mot barkens läsida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
