- Project Runeberg -  Svarta handens besegrare /
154

(1915) Author: Iwan T. Aminoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. På kryssning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De få passera en rad mystiska gångar i kryssarens
inre. Här och där stå poster med karbiner eller
dragna huggare. Folket rör sig hastigt och nästan
ljudlöst, skrovet darrar under maskinernas slag, och
täta visslingar förkunna, när befälet vill ge några,
befallningar. Allt detta gör ett djupt intryck på de
nykomna. De få en försmak av militär disciplin och
ordning.

Den medföljande officeren knackar på dörren och får
ett »kom in» till svar.

»De två passagerarna, sir!» anmäler han kort och
militäriskt. De höra, hur commandern säger: »Låt
dem komma in!»

Han mönstrar dem stillatigande, då de försagda och
modlösa träda över den höga järntröskeln.

»Vilka äro ni?» frågar han.

»Freddy Nelson, son till bankir Nelson i Newyork»,
presenterar den unge amerikanaren sig. »Detta är
Giacomo Coppi.»

»Jag känner bankiren, och det gläder mig att göra
hans sons bekantskap», svarar chefen vänligt och
räcker Freddy handen. »Slå er nu ned och berätta edra
äventyr! Jag tyckte, man nämnde att ni varit offer
för Svarta Handen.»

»Vi ha så också», meddelar Freddy, varpå han lämnar
en genomgående skildring av sina och Giacomos
upplevelser.

»I närvarande stund», slutar han berättelsen, »håller
Svarta Handen miss Meixner och detektiven fångna. Det
är troligen endast en fråga om några dagar, när
skonerten åter skall komma till Ön. Man kommer då
att upptäcka vår flykt, och Ön utrymmes. Skonerten
måste också försvinna, ty man känner hädanefter dess
bestämmelse. Ännu är det fara värt, att de båda
fångarna släpas till annan ort, ty försiktig, som
ligan är, utsätter den sig antagligen ej för risken,
att polisen undersöker farvattnen omkring Ön.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:08:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svrthand/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free