Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ack! ekynda, Damon, till den ro,
Som pröfvad vänskap ger!
Hvad gagnar mig din dygd och tro,
När jag dig sjelf ej ser?
“ Lugnet’\*
Långt frän den storm, som verlden skakar.
I “Lugnet” jag min hydda fäst;
Med glädjen, som mitt hjärta smakar,
Naturen fägnar där sin gäst;
Där skall den strid hos mig försvinna
Att vara vis och icke nöjd:
När jag med stilla själ kan hinna
Att le åt verldens gyckelfröjd;
Förakta lyckans falska smycken
Och fly de blinda mänskotycken.
På stranden, där mig böljan kastar
Ett ringa gods sig bergat har;
Jag med dess lätta börda hastar
I lugnet, dår jag åndan drar.
Där skall mitt lif af nöjet näras,
Där skall min nötta lefnads tråd,
Utaf en vänlig park afskäras
* Så kallades den landtgård, som skaldinnan utvalt till
sin fristad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
