Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring tronen lekte Drömmars här,
Den blinda önskan, det Begår,
Som aldrig fylls och aldrig hvilar,
Den unga Vår, som blommor göt,
Och Kärlek, som i Hoppets sköt
Mot kogret hvässte sina pilar.
Utmed dess sida, Åtråns hand
Af spindel trådar knöt ett band
På Tillfällets och Tidens vingar;
Förtviflan i en kula röt,
Men fåfängt på den kedja bröt,
Med hvilken Hoppet honom tvingar.
Jag hår, i dunkla rymders vidd,
Såg mänsklighetens skara prydd
Yid Hoppets tron sitt öde fråga.
Gudinnan ger hvar dödlig svar,
Som i dess spegel, alltid klar,
Ser sitt begår och ej sin plåga.
Der visas den förföljde skygd,
En flykting hans förlåtna bygd,
En girig ån en skatt att samla;
Åt ungdomsvårens kärleks lön,
Åt mannaåldern hjälterön
Och ån en lifstid åt den gamla.
Fast glädjen, den jag flyktigt fann,
Med drömmens skådespel försvann,
Dess ljufva minne mig ej brister:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
