Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och oftast var det hat, som höjt mot dem sia röst,
Blott hatet mot de band, som folkförförarn tvinga.
År mänskan skapad mer för dygder eller brott?
Hvad bör hon: älskas, hatas mera?
Uppriktigt svaradt: intetdera,
Men tjänas och beklagas blott.
Gör det. Och har din själ nog ljus, nog styrka fått,
Har gifvarn af ditt lif täckts gåfvor dig förläna
Att tjäna fosterland, förnuft och mänsklighet,
Uppoffra dig för dem och nämn ej tacksamhet. —
Mm son, att mänsklighet, förnuftet, staten tjäna
Och njuta ej blott lugn, men rättvisa därför,
År mer än på en gång en dödlig fordra bör.
Tre stora ord, min son, vår samhällslära pryda,
Upplysning, Frihet, Mänskorätt.
Om himlen unnar dig förstå, hvad de betyda,
Förklara dem en dag för mänskors usla ätt.
Har man ännu förstått dem rätt?
Hvad skiljer detta blod, som nu Europa färgar,
Från fanatismens bål och despotismens band?
Det är ej sanningen, min son, som jorden härjar,
Som öppnar brottets dam. Nej, det är hon, hvars hand
När, likt en skyhög flod, det svämmar utan strand,
Från himlen sträcks och jorden bårgar.
I sanning som i dygd, min son, en måtta vet.
Räds, att ditt sanningsnit förleder,
Och drif ej dygdens nit till ofördraglighet.
Var sträng i tänkesätt, men len och ljuf i seder.
Naturens första bud är sammanlefnans lag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
